För grannar

Inbjudan till samråd angående ansökan om tillstånd till justering av utflygningsvägar (SID:ar) och tillhörande spridningsområde vid Stockholm Arlanda Airport.

Swedavia AB avser att under 2024 till mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt ge in en ansökan om ändringstillstånd för verksamheten vid Stockholm Arlanda Airport. Swedavia avser att ansöka om ändringstillstånd till ändrade utflygningsvägar med tillhörande spridningsområde från bana 19R (start på bana 1 söderut) för starter med destination österut. Behovet att justera utflygningsvägarna har sin bakgrund i ett flygsäkerhetsrelaterat problem som inte kan åtgärdas på annat sätt än genom att konstruera och publicera nya utflygningsvägar (SID:ar) för all startande trafik från bana 19R med destination österut. Då villkor 4 i flygplatsens miljötillstånd kräver att minst 90% av den trafik som ska följa SID ska framföras inom redovisade spridningsområden fram till den punkt där flygplanet får lämna SID, behöver även spridningsområdet justeras. Det förekommer dock redan idag flygning inom det preliminära nya spridningsområdet genom det förfarande som regleras i gällande tillstånd.

Swedavia ska, med anledning av planerad ansökan om ändringstillstånd, bland annat samråda med de enskilda som kan antas vara särskilt berörda av den planerade förändringen, vilket i detta fall bedöms vara de närboende som kan exponeras av buller från ändringen. De SID:ar som omfattas av planerad ansökan innebär däremot inte överflygning av något annat geografiskt område än de SID:ar och det förfarande som regleras i gällande tillstånd, vilket innebär att varken bullerutbredning eller utsläpp till luft väntas förändras i någon betydande omfattning.

Swedavia har upprättat ett samrådsunderlag som syftar till att ge en överskådlig bild av planerade förändringar, de miljöeffekter ändringarna kan antas medföra samt preliminärt innehåll i miljökonsekvensbeskrivningen.

Swedavia bjuder in dig, i egenskap av enskild som kan antas vara särskilt berörd, till undersökningssamråd i syfte att informera om och ge tillfälle till att inkomma med synpunkter på den planerade förändringen, förväntade miljöeffekter samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll. Skriftliga synpunkter kan lämnas senast den 8 januari 2024 via e-post eller brev.
E-post: anette.nas@swedavia.se
Adress: Swedavia, Att: Anette Näs, Stockholm Arlanda Airport, 190 45 Stockholm Arlanda.

Samrådsunderlaget kan hämtas här.

Nyhetsbrev till Stockholm Arlanda Airports grannar maj 2023 (pdf)

Extra nyhetsbrev till Stockholm Arlanda Airports grannar april 2023 (pdf)

Nyhetsbrev till Stockholm Arlanda Airports grannar december 2022 (pdf)

Nyhetsbrev till Stockholm Arlanda Airports grannar 2022 (pdf)

Nyhetsbrev till Stockholm Arlanda Airports grannar 2021 (pdf)

Nyhetsbrev till Stockholm Arlanda Airports grannar 2020 (pdf)

Nyhetsbrev till Stockholm Arlanda Airports grannar maj 2019 (pdf)

Nyhetsbrev till Stockholm Arlanda Airports grannar december 2018 (pdf)

Nyhetsbrev till Stockholm Arlanda Airports grannar maj 2018 (pdf)

Nyhetsbrev till Stockholm Arlanda Airports grannar jul 2017 (pdf)

Nyhetsbrev till Stockholm Arlanda Airports grannar november 2017 (pdf)

Nyhetsbrev till Stockholm Arlanda Airports grannar juni 2017 (pdf)

Nyhetsbrev till Stockholm Arlanda Airports grannar mars 2017 (pdf)

Nyhetsbrev till Stockholm Arlanda Airports grannar 9 december 2016 (pdf)

Nyhetsbrev till Stockholm Arlanda Airports grannar sept 2016 (pdf)

Nyhetsbrev till Stockholm Arlanda Airports grannar juni 2016 (pdf)

Stockholm Arlanda Airport ligger i hjärtat av Skandinavien och är Sveriges största flygplats. Under 2016 passerade 24,7 miljoner resenärer. Det nära läget till Stockholm gör Arlanda till ett viktigt nav för resande, affärer och arbete. Här finns en hel del att uppleva och upptäcka.

Restauranger

På Stockholm Arlanda Airport kan du vara ganska säker på att hitta något du tycker om, oavsett om du är ute efter en ordentlig middag eller bara är sugen på en kopp kaffe.
Restauranger och caféer på Arlanda

Shopping

Du behöver inte resa för att få tillgång till Arlandas shopping. Arlandas affärscentrum SkyCity, mellan Terminal 4 och 5, erbjuder det mesta – allt från kläder och skor till apotek och nybakat bröd.
Butiker på Arlanda

Guidade visningar

Följ med på någon av våra spännande guidade turer – till fots eller med buss – och upplev en helt ny sida av Sveriges i särklass största flygplats.
Mer om guidade visningar

Utsiktsplats

Vid bana 3 finns en utsiktsplats där du kan se flygplan starta och landa på nära håll.
Här kan du läsa om utsiktsplatsen

Flyghistoria på Arlanda

Upplev de senaste hundra årens flyghistoria – på Arlanda finns en utställning med både restaurerade trafikflyg och avancerade hemmabyggen. Dessutom kan du ta del av en unik samling historiska SAS-föremål.
Läs mer om flygutställningen här

Arlanda som riksintresse

Arlanda är Sveriges huvudflygplats för svensk inrikes- och utrikestrafik och är av ett så kallat riksintresse enligt miljöbalken. Detta innebär att ”flygplatsen skall skyddas från åtgärder som påtagligt kan hindra eller försvåra verksamhetens bedrivande och/eller utveckling.”

Riksintresseområdet, även benämnt influensområdet, omfattar hela flygplatsen inklusive de områden som idag störs eller som kan komma att störas av flygverksamheten, med en framförhållning på femtio år.

Det är inte Swedavia som bestämmer Arlandas riksintresseområde, det gör dels Trafikverket och dels Länsstyrelsen i Stockholms län. Men Swedavia lämnar underlag till dessa vad gäller bullerutbredning och behov av framtida banor. Swedavia bedömer att en fjärde bana kan komma att behövas omkring 2040. Den långsiktiga planeringen medför bland annat restriktioner för bostadsbebyggelse i området.

Bygglov

Konkret innebär riksintresseområdet att Swedavia granskar och yttrar sig över remisser som gäller detaljplaner och bygglov inom området, precis som alla andra intressenter som kan bli påverkade av ny bebyggelse. Det är bara kommunerna som har rätt att ge eller avslå bygglov. De är dock skyldiga att ta hänsyn till riksintresset, vilket alltså inriktas på att begränsa ny bebyggelse i existerande och framtida bullerexponerade områden. 

Läs mer om riksintresse

Grannsamverkan

De flesta som flyger till Arlanda ska vidare till Stockholm, Mälardalen eller någon annanstans i Sverige. Det gör det viktigt för Arlanda att arbeta tillsammans med alla grannkommuner och näringslivet, så att vi kan utveckla regionen tillsammans.

Ju mer framgångsrikt och effektivt Arlanda drivs, desto fler besökare kommer hit. I förlängningen ökar detta trafiken till och från Stockholm och regionen. Då är det viktigt att kunna ta tillvara den potential som Stockholmsmarknaden och det geografiska läget kan ge.

Arlanda behövs för Sveriges och regionens tillväxt

Arlanda är något av en temperaturmätare för landets och regionens ekonomi. Och för att denna ska kunna växa krävs goda kommunikationer. Därför är det oerhört viktigt med ett gott samarbete mellan landet, regionen och flygplatsen.

Goda relationer till grannkommunerna viktigt

Flygplatsen har ett mycket gott samarbete med hemkommunen Sigtuna. Men relationerna med de andra grannkommunerna är också viktiga. Swedavia, tidigare LFV, som äger, driver och utvecklar flygplatsen, är engagerade i regionen. Swedavia är medlemmar i Mälardalsrådet, Handelskammaren, Gateway Stockholm och flera andra regionala samarbeten som syftar till att stärka regionens attraktionskraft. En av många viktiga diskussioner som förs här är hur man tillsammans kan förbättra infrastrukturen.

Läs mer om de olika samarbetsformerna där Stockholm Arlanda Airport ingår

Arlandas miljövillkor reglerar bland mycket annat hur lågt flygplanen får flyga över tätorter och vilka bullernivåer flygplatsens grannar får utsättas för. Ett villkor anger att Swedavia är skyldiga att bullerisolera de hus som utsätts för flygbuller över en viss ljudnivå och inte uppnår riktvärdet för föreskriven ljudnivå inomhus.

Läs mer om arbetet för att minska bullernivåerna

Bullerskyddsåtgärder

I samband med byggnationen av bana 3 på Arlanda beslutade Koncessionsnämnden 1993 för första gången att åtgärder för bullerskydd skulle komma att behövas i vissa områden runt flygplatsen. Nya krav infördes sedan 1998 och 2003. Bullerisoleringsprogram har därefter utförts kring flygplatsen till 2013. I stort sett går kraven ut på att bullret inomhus, särskilt nattetid, inte får överskrida vissa föreskrivna ljudnivåer.

Ljudnivåer

Ljudet från flygplan kan antingen beräknas i storheterna maximal ljudnivå eller Flygbullernivå (FBN). Maximal ljudnivå avser den högsta ljudnivån under en flygplanspassage och FBN är en viktad ekvivalent (genomsnittlig) ljudnivå. För beräkningen av FBN får varje start eller landning nattetid ett tillägg om 10 dB(A) och kvällstid får de ett tillägg om 5 dB(A). Anledningen till detta är att buller nattetid och kvällstid anses som mer störande. Tidsperioderna är definierade som dagtid (kl. 06–18), kvällstid (kl.18–22), nattetid (kl. 22–06).

Arlandas nya miljötillstånd

I och med Högsta domstolens fastställande av Mark- och miljööverdomstolens dom den 25 maj 2015 har Stockholm Arlanda Airport fått ett nytt miljötillstånd. Det nya tillståndet togs i anspråk 2016. I villkor 23 beskrivs Swedavias skyldighet att vidta bullerskyddsåtgärder i bostadsbyggnader samt vård- och undervisningslokaler i anslutning till flygplatsen. Detta innebär att flygplatsen påbörjat en översyn av nytillkomna fastigheter inom begränsningsområdena för bullerskyddsåtgärder, samt ett arbete med att säkerställa att redan bullerisolerade fastigheter, som berörs av nattrafiken, har erforderliga bullerskydd.

Vilka bostäder bullerisoleras?

 De bostäder som kan bli föremål för bullerisolering bestäms av tre gränskurvor:

• FBN 55 dB(A), maximal ljudnivå nattetid 70 dB(A) och maximal ljudnivå dag- och kvällstid 80 dB(A).
• Maximal ljudnivå nattetid 70 dB(A) måste överskridas minst tre gånger varje natt under minst 150 nätter för att isolering kan bli aktuell.
• Maximal ljudnivå dag- och kvällstid 80 dB(A) måste överskridas regelbundet.

Ett hus behöver bara omfattas av en av dessa tre gränskurvor. Undantag är de fall där byggnaderna har så bra isolering att målljudnivåerna inomhus uppnås utan åtgärder där ingen ytterligare isolering görs. Målljudnivåerna inomhus är FBN 30 dB(A) och maximal ljudnivå nattid 45 dB(A).

Lämna dina synpunkter på flygbuller

Flygplatsen arbetar kontinuerligt för att minska bullret från flygtrafiken och i det arbetet är det viktigt att vi tar till oss, och kartlägger, de synpunkter vi får om buller.

Till kontaktformuläret

Arlandas bansystem består av två typer av banor, nämligen

• start- och landningsbanor, som också kallas för rullbanor och
• taxibanor som är banor som förbinder rullbanorna med terminalområdet. Taxibanorna använder flygplanen när de ”taxar”, det vill säga kör från rullbanorna in till terminalerna och vice versa.

Bansystemet är länkat till ramper, uppställningsplatser och transportvägar för övrig fordonstrafik, exempelvis räddningstjänst- och snöröjningsfordon.

Tre start- och landningsbanor 

Arlanda har tre start- och landningsbanor: Bana 1, Bana 2 och Bana 3. Vid normal drift används två banor, en för landningar och en för starter.

• Bana 1 (eller Bana 01L/19R): Arlandas huvudbana. Invigdes 1959. 10 respektive 190 graders kompassriktning, nord-sydlig riktning.
  3 300 meter lång, 45 meter bred.
• Bana 2 (eller Bana 08/26): Klar 1958. 80 respektive 260 graders kompassriktning, öst-västlig riktning.
  2 500 meter lång, 45 meter bred.
• Bana 3 (eller Bana 01R/19L): Invigdes 2003. 10 respektive 190 graders kompassriktning, nord-sydlig riktning. 
  2 500 meter lång, 45 meter bred.

Bannamnen anger kompassriktning

De märkliga namnen på banorna anger kompassriktningen. Bana 1 och 3 heter båda 01/19, då de ligger i 010 graders riktning om du kommer söderifrån, 190 grader om du kommer norrifrån. L står för Left (vänster) R står för Right (höger). Bana 2 ligger i 080 graders/260 graders öst-västlig kompassriktning enligt samma system.

Bana 1 och 3 är parallella

De två parallella banorna, Bana 1 och Bana 3, har en separation på 2 300 meter. Avståndet mellan de parallella banorna gör att banorna kan användas oberoende av varandra.

Så här väljs banor och inflygningsvägar

Hur och när Stockholm Arlanda Airports tre start- och landningsbanor används beror bland annat på vindriktningen, eftersom flygplan behöver både starta och landa i motvind. Flygtrafikledningen väljer också bana utifrån flygsäkerhet, trafikintensitet och trafikfördelning ur bullersynpunkt.

Den viktigaste faktorn för start och landningar är vindriktningen. Flygplan behöver både starta och landa i så lite medvind som möjligt. Om vindriktningen förändras markant gör också användningen av banor det. Vissa dagar kan det medföra ett flertal banbyten medan vid andra tillfällen, exempelvis när vädret är stabilt, kan samma mönster för bananvändning användas flera dagar i sträck.

På grund av de tre banornas riktningar kan bara två användas i taget. I dagsläget används alltid en av banorna för starter och en annan för landningar.

Förändringar av bananvändning

Förutom vindriktningen kan andra faktorer, av säkerhetsskäl, påverka valet av bana – till exempel mycket dåligt väder eller banunderhåll. Då kan det förekomma att Arlanda enbart använder sig av en av banorna för start och landningar.

Arlanda har också schemalagt underhåll av banorna, men det kan förekomma att någon bana stängs en kortare eller längre tid för underhållsarbete även utanför schemat.

• tisdagar, bana 2 stängd kl. 11.00–13.00
• onsdagar, bana 1 stängd kl. 11.00–13.00
• torsdagar, bana 3 stängd kl. 11.00–13.00

Förändringar i högtrafik

Även trafikintensiteten har viss betydelse för vilka banor som väljs. Bana 3 används framför allt under högtrafikperioderna, vilket innebär ungefär tiderna kl. 06.30–09.00 och kl. 16.00–19.00. Dessa tider är dock inte fasta, utan beror på trafikintensitet vid varje tillfälle.

Under högtrafikperioderna används även Bana 1 – Bana 1 och Bana 3 är parallellbanor. Under lågtrafik används i princip samma mönster för bananvändning som med det gamla tvåbanesystemet, det vill säga Bana 1 och Bana 2.

Kapacitet för framtiden

Idag är kapaciteten i genomsnitt 80 rörelser per timme. Kapaciteten ökas allt eftersom efterfrågan ökar och flygtrafikledningssystemen trimmas in. Så småningom kommer kapaciteten för hela flygplatsen vid normal drift att vara 90 rörelser per timme, alltså sammanlagt 90 starter eller landningar. I vissa vindriktningar kan nivåer på upp till 126 rörelser per timme nås. Detta kan av naturliga skäl inte användas som underlag för tidtabeller, men bidrar till att minska risken för förseningar.

Statistik över bananvändning

Inflygningsvägar

Se Arlandas olika bankombinationer och inflygningsvägar i kartorna nedan. För bästa skärpa på karta och text, förstora fönstret som du får upp maximalt. I varje karta finns även lite utförligare text om varje kombination.

Ju kraftigare blå färg som är markerad, desto mindre trafik är det. Ju rödare färg, desto mer trafik.

Verktyget Webtrak som vi tidigare tillgängliggjort här på webbplatsen håller på att ses över och vi utreder möjligheterna att använda andra datakällor. Detta för att återigen kunna erbjuda boende i våra flygplatsers närhet en möjlighet att följa upp hur flygtrafiken rör sig, samt koppla denna information till bullermätningar där sådana finns tillgängliga.