På denna webbplats använder vi cookies.
Genom att fortsätta vara inne på webbplatsen godkänner du hur vi använder cookies. Här får du mer information och vilka inställningar du kan göra

Vatten

De flesta utsläppen till vatten på flygplatsen sker på vintern när flygplan och banor, av flygsäkerhetsskäl, avisas och halkbekämpas. Läs mer om vad Stockholm Arlanda Airport gör för att skydda vattnet runtomkring flygplatsen.

Flygplanen avisas med propylenglykol och när banorna halkbekämpas används kaliumformiat. Kaliumformiat är ett slags salt och används idag istället för urea.

Propylenglykol och kaliumformiat har i sig låg giftighet och är lätt nedbrytbara i naturen. Men, det går åt mycket syre vid nedbrytningen och ämnena kan därför orsaka syrebrist i vattendrag och grundvatten om stora mängder släpps ut. För att vattnet runtomkring Arlanda ska påverkas så lite som möjligt, genomförs en rad åtgärder.

Avisning av flygplan och halkbekämpning

Avisning är endast tillåten på de ytor där ett speciellt ledningssystem för uppsamling av glykol finns. Så mycket som möjligt av den glykolvätska som blir kvar på marken när ett flygplan har avisats sugs upp av sugbilar. Denna vätska kan, på grund av relativt hög koncentration av glykol, användas för återvinning eller som en extra kolkälla i kommunala reningsverk. Den glykolvätska som inte sugs upp rinner ner i ledningssystemet för glykol. Denna vätska har relativt låg koncentration av glykol och pumpas så småningom vidare till Käppala reningsverk.

Formiat från halkbekämpning och glykol som droppar från flygplanen vid uttaxning hamnar i dagvattnet från banor och ramper. Dagvatten från bana 1 tas om hand i en lokal reningsanläggning där både formiat och glykol bryts ner innan vattnet rinner ut i naturen. Flygplatsen planerar att bygga reningsanläggningar för alla bansystem på Arlanda.

200 000 kvadratmeter membran skyddar grundvattnet vid bana 3

Bana 3 löper delvis över en rullstensås som innehåller grundvatten och det är därför extra viktigt att glykol och saltrester inte når dit, vilket också var högt prioriterat när banan byggdes. Vattnet från banan rinner därför ner i brunnar vid sidorna och leds sedan vidare till ett utjämningsmagasin och renas vid behov.

Inom rullstensområdet har dessutom ett 1,5 mm tjockt vattentätt membran lagts ut på 1-2 meters djup. Det gör att vatten från sidan av banan leds in till banans ledningssystem. Sammanlagt har 200 000 kvadratmeter membran lagts ut vid bana 3, vilket motsvarar en yta av 28 fotbollsplaner.

Tre reningsverk på Arlanda

Det vatten som kommer från fordonstvättarna på flygplatsen innehåller ofta metaller. På Arlanda finns tre reningsverk som tar hand om metallerna innan vattnet leds till ett kommunalt reningsverk. Slammet som bildas vid det kommunala reningsverket kan sedan användas som gödsel på åkermark.
Dagvatten från flygplatsen rinner också via en reningsanläggning ut i Halmsjöbäcken och Kättstabäcken. Dessa rinner samman en bit söder om flygplatsen och bildar Märstaån, som passerar Märsta samhälle innan den rinner ut i Steningeviken och Mälaren.

Provtagning 2008

1988 var statusen på vattendragen runt flygplatsen ”dålig”. Tack vare en rad olika åtgärder visade 2008 års undersökning att den ekologiska statusen hade ökat i samtliga vattendrag och bedömdes som ”måttligt god”. Vid en annan undersökning under 2008 identifierades förekomst av kemikalien PFOS i bland annat Halmsjöns sediment.