På denna webbplats använder vi cookies
Genom att fortsätta vara inne på webbplatsen godkänner du hur vi använder cookies. Här får du mer information och vilka inställningar du kan göra
{{importantAnnouncement.HeadLine}}
{{importantAnnouncements[0].HeadLine}}
{{importantAnnouncement.HeadLine}}
Uppdaterad: {{importantAnnouncement.LastUpdated}}

{{importantAnnouncement.Body}}

Utvecklingsplaner

Uppgraderingen av nya Bromma Stockholm Airport är viktig för framtiden. Stockholmsregionen är Sveriges kanske viktigaste tillväxtmotor. Därför kommer flyget till och från Bromma under överskådlig tid att vara en mycket viktig faktor för att underlätta tillväxten och tillgängligheten i Sverige.

Utvecklingsplaner

I dag är Bromma en av Sveriges största flygplatser, sett till antalet resenärer, och Stockholms och hela Sveriges cityflygplats. För att Bromma ska fortsätta vara ett effektivt resenav, behöver flygplatsen utvecklas.

Bromma Stockholm Airport är en flygplats som har varit i drift sedan 1936. För att kunna fortsätta ta emot nuvarande trafik och för att leverera den service som man förväntar sig av en modern cityflygplats, har en utveckling av Bromma börjat.

Swedavias mål är att Bromma ska fortsätta att vara ett snabbt, smidigt och effektivt resenav – från att resenärerna kommer fram till flygplatsen, till att de checkar in och kliver ombord på planet. Under en överskådlig framtid kommer flyget till och från Bromma även att vara en mycket viktig faktor för att underlätta tillväxt och tillgänglighet i Sverige.

Pågående och kommande arbeten

Vi utvecklar just nu hela Sveriges cityflygplats, så att Bromma Stockholm Airport även i fortsättningen kan fungera som ett effektivt resenav. Den pågående upprustningen beräknas vara klar 2018.

Information till dig som resenär

Här har vi samlat information om pågående arbeten på Bromma Stockholm Airport och hur de påverkar dig som resenär.

Vi har precis byggt om den södra passagen mellan terminalen och flygplanen.

Det har länge funnits ett önskemål om att resenärer ska kunna gå torrskodda mellan terminalen och flygplanen. Därför är vi glada över att den södra passagen fick väggar och tak när den byggdes om. Den nya passagen, pir A, invigdes 15 augusti.

Under de fem veckor som ombyggnaden pågick har entreprenörerna lagt ut cirka 7 300 kvadratmeter asfalt, monterat 121 ton stål och skruvat upp 30 ton plåt. Stålet och plåten som användes består till 30 procent av återvunnet material.

Information till dig som granne

Här har vi samlat information om pågående och kommande arbeten på Bromma Stockholm Airport.

Med nattarbete avses klockan 22.00-07.00.

Pågående arbeten

  • Geotekniska provtagningar genomförs vid behov under kortare tidsperioder. Dessa genomförs i första hand dagtid, men de kan i förekommande fall ske nattetid av hänsyn till flygplatsens ordinarie verksamhet.
  • Arbetet med den nya ankomsthallen påbörjades i slutet av september 2016 och genomförs mestadels dagtid till september 2017.

Kommande arbeten

  • Planerad start för årets bygg- och markarbeten är april 2017. 
  • Anläggning av ny taxibana i östra delen av bansystemet, mot östra rampen till. Arbetena planeras att återupptas i april 2017 och kommer mestadels ske nattetid. Transporter till och från arbetsområdet sker dagtid.

Vad gör Swedavia för att minimera eventuella störningar?

Swedavia arbetar proaktivt för att upprustningen ska påverka grannar och resenärer så lite som möjligt.

  • Vi gör hela tiden vårt yttersta för att välja så tysta arbetsmetoder och maskiner som möjligt
  • I största möjliga mån förläggs störande arbete till dagtid, helgfria vardagar
  • Störande arbete sker, om möjligt, bakom mobila skärmar
  • Vid lastning används vid behov gummerade flak på lastbilarna för att minska bullret

För dig som bor i närheten av Bromma Stockholm Airport har vi samlat information om allt möjligt som kan vara bra att veta. Ta mig till Brommas granninfo.

Datumen ovan är preliminära och kan komma att ändras.

Varför utveckar vi Bromma just nu?

Uppgraderingen av nya Bromma Stockholm Airport är viktig för framtiden. Stockholmsregionen är Sveriges kanske viktigaste tillväxtmotor. Därför kommer flyget till och från Bromma under överskådlig tid att vara en mycket viktig faktor för att underlätta tillväxten och tillgängligheten i Sverige.

Den förnyelse och utveckling som vi nu påbörjar ska säkra de framtida funktionella behoven, kapaciteten, resenärsnöjdheten och de miljömässiga konsekvenserna av den förväntade tillväxten.

  • Bromma har inte renoverats i sin helhet sedan 1950-talet med undantag för en del upprustningar i början av 1990-talet. Flygplatsen behöver anpassas till framtiden med ökad resenärstillväxt, där fler flygplan ska kunna starta och landa, fler bilar ska parkera och där det krävs mer utrymme för taxi och kollektivtrafik. Vi vill att alla som reser via Bromma ska uppleva en välkomnande, behaglig och välskött atmosfär.
  • Flygplatsen har beviljats 3C-status enligt Transportstyrelsens certifieringssystem, som avgör vilken typ av trafik en flygplats kan och får ta emot. Att klassas som 3C är för Bromma en nödvändighet för att kunna ta emot dagens plan, nu och i framtiden. Läs mer om 3C.
  • Förbättringar av miljön – minska markbullernivåerna i bostadsområden och kontinuerligt förbättra förutsättningarna för uppsamling av glykol.

Vad ingår i utvecklingsprogrammet?

Vi har valt att samla de strategiska investeringarna i programform för att hålla samman och hantera konsekvenser av flera projekt genom korta beslutsvägar och effektiv organisation.

Inom flygplatsens utvecklingsprogram Future Bromma, UFB, är alla investeringar uppdelade i geografiskt indelade områden som projekt:

Terminal

Terminalen ska byggas ut, byggas till och byggas om för att ge ökad kapacitet för resenärsprocesser. Här vill vi skapa en välkomnande och behaglig atmosfär för våra resenärer och ge bra förutsättningar för våra restauranger och butiker.

Ytor

Tillbyggnad cirka 2 000 kvadratmeter
Ombyggnad cirka 3 200 kvadratmeter

Ny terminal med kapacitet för 3 miljoner resenärer

Målet är att flygplatsen ska kunna ta emot 1 200 passagerare i timmen under peak-timmarna. 900 passagerare ska få plats i gate-ytan mot dagens maxnivå på 500-600 personer. Det ger en total på 3 miljoner resenärer per år när allt är färdigt.

Samtidigt ska det fortsättningsvis vara smidigt att flyga från Bromma i framtiden, vi vill inte växa på bekostnad av kvalitet och service.

Den nya ankomsthallen byggs bredvid dagens ankomsthall

Den största förändringen är de nya lokalerna för ankommande resenärer. Den nya ankomsthallen ska byggas bredvid dagens ankomsthall där det idag ligger en mindre byggnad som inte används.

På den nya ytan går det att bygga i lugn och ro eftersom den inte är i vägen för någon. När den väl är klar kan annan verksamhet flyttas till dit under tiden som ytor för avgående trafik byggs.

Dagens ankomsthall och de driftsutrymmen som ligger intill planeras i nästa steg att byggas om till en del av den nya avgångshallen. Gaterna kommer dessutom att byggas ut ytterligare mot start- och landningsbanan.

Vad händer inne i terminalen?

Inne i terminalen kommer det bli fler säkerhetskontroller – från dagens fyra-fem till sex nya med möjlighet att öka med ytterligare två. Det blir färre incheckningsdiskar och incheckningsmaskiner då utvecklingen går mot att allt fler resenärer är incheckade när de kommer till flygplatsen.

Ytan i avgångshallen blir dubbelt så stor och på våningen ovanför gaten, kommer en ny lounge att byggas.

Byggnadsminnesmärkt terminal

Då stora delar av terminalen är byggnadsminnemärkt måste vi bygga om utan att göra åverkan på dessa byggnadsminnen. Bland annat går det inte att ändra på stommen som är byggd av stålbalkar från den gamla Tranebergsbron, den vingformade takkonstruktionen och hela fasaden. Det betyder att vi inte kan bygga ihop den nuvarande terminalen med den planerade ankomsthallen. Däremot går det att binda dem samman med en gångtunnel.

Hur kommer resenärer och boende nära flygplatsen att påverkas?

Vår förhoppning är att det ska fungera som vanligt för resenärerna. Det kommer se annorlunda ut men vi gör vårt bästa för att informera om vad vi gör. Närboende ska inte störas eftersom ombyggnationen sker i liten skala i och runt omkring terminalen.

Tidsplan

Ankomsthall: klart hösten 2017
Avgångshall: våren 2017 - hösten 2018

Området före säkerhetskontrollen – landside

Landside är flygplatsens område som du har tillgång till utan att passera säkerhetskontrollen. Här kretsar frågorna framförallt kring hur man tar sig till och från flygplatsen, där förbättrade möjligheter för kollektivtrafiken är en kärnfråga.
Andra viktiga frågor i projektet är den bullerisolering som görs i omkringliggande fastigheter. Förutom att vi driver bullerisoleringsprojektet är arbetet med att minska markbullret för närboende intill flygplatsen alltid en viktig fråga, även långsiktigt.

I projektet ingår:

  • Fler parkeringsplatser
  • Optimering av flödet för taxi och buss
  • Anpassning av platser för hyrbil
  • Förbättrat bullerskydd för de fastigheter som ligger nära flygplatsen genom den årliga bullerinventeringen av skyddsåtgärder
  • Minskning av markbullernivåer i angränsande bostadsområden
  • Göra det lättare för fordon att parkera
  • Anpassning av trafikflöden inför utbyggnaden av Tvärbanans Kistagren
  • Mark- och asfaltsarbeten
  • Markinstallationsarbeten för el, tele/data samt vatten och avlopp

Planerad byggstart är 2016/2017 med slutförande under 2018.

Apron

Apron är uppställningsplatser eller parkeringsplatser för flygplan.

Detta ingår i projektet:

  • Utökad rampyta i 3 etapper med grundförstärkning på cirka 55 000 kvadratmeter
  • Två nya längre pirer för anslutning mellan terminal och flygplansparkeringar
  • Skapa en anslutning mellan terminal och flygplan som är tilltalande för resenärer och funktionell för personal. Ett tak ska finnas över passagen till flygplanen.

AGL (Aeronautical Ground Lighting)

AGL-projektet syftar till att åtgärda de punkter som rör banljussystem, inklusive armaturer, kablage, kanalisationer, styrsystem, reservkraft och installationer för fullständig funktionalitet.

Projektet innebär en uppgradering av flygplatsens banljussystem med installation av centrumlinjeljus på rullbanan och taxibanor. Till detta läggs även ny kanalisation, ny banljusstation byggs och installation av nytt kraftsystem och styrsystem. Projektet kommer även utföra arbeten med nya skyltar och stoppbarer.

Mediaförsörjning

Projekt mediaförsörjning omfattar följande delsystem:

  • Vatten och avlopp, VA - dagvatten, kallvatten, brandledningar, spillvatten
  • Glykolhantering
  • El - högspänning och lågspänning
  • IT - fiber, koppar och trådlöst
  • Fordonsbränsle/formiat och glykolförsörjning

Syfte med projektet:

Projektet ska säkerställa en förbättrad hantering av glykol på flygplatsen och minskad belastning från dagvattenföroreningar till recipient (uppsamlingskärl). Projektet ska också förbättra elkraftförsörjning och ge ökad kapacitet och ökad redundans samt ta fram en förbättrad strategi, struktur och kapacitet för dataförsörjningen.

Manöverområde

Syftet med projektet är att genomföra åtgärder på Bromma för att säkerställa säkerhetsklassning 3C, vilket ska ge ökad flygtrafikal kapacitet. Läs mer om 3C här.

När det gäller manöverområdet åtgärdas de punkter som rör flygplatsens taxibanor som flygplanen använder för att ta sig till och från start- och landningsbanorna. Det innebär breddning, flytt och stängning av taxibanor.

Norra driftområdet

En del förändringar här är relaterade till att vi kommer att behöva flytta byggnader för att förbereda för tvärbanans nya Kistagren. Detta kommer också att innebära att vi måste flytta funktioner på flygplatsen.

En viktig del i arbetet är att förbättra möjligheterna att omhänderta den glykol som används vid avisning av flygplanen.

På Norra området vill vi även ha ett mer heltäckande operativt center, precis som i dag men med flygplatsens driftoperativa funktioner samlade. Vi ska passa på att skapa bra funktioner och bra arbetsplatser när vi ändå bygger om.

Syfte med projekt:

  • Utveckla driftsfunktionerna i området för förändrad disposition på grund av SL:s spårkorridor
  • Säkerställa och se till att behov och kapacitet tillvaratas för förändrad fordonsflotta och förändrade flygplanstyper
  • Säkerställa att driftsfunktionerna i området fungerar för förändrade arbetsprocesser

Certifiering

Från den 1 mars 2014 är Bromma Stockholm Airport en 3C-flygplats. Certifieringen innebär att Bromma kan fortsätta att ta emot nuvarande trafik samt nya moderna och miljösmarta flygplanstyper som ingår i samma kategori.

Vad är 3C?

Varje flygplats har en referenskod som sträcker sig från 1A till 4F. Referenskoden för en flygplats bansystem anges i flygplatsens certifikat med utgångspunkt i en kombination av dimensionerande luftfartygs referensbanlängd, spännvidd och spårvidd samt flygplatsens fysiska utformning. Bromma har tidigare varit certifierad enligt 3C fram till början av 1990-talet.

När såg Swedavia behovet för Bromma att bli en 3C-flygplats?

Under hösten 2013 lämnade Swedavia in en ny ansökan om 3C och fick då ett godkännande av Transportstyrelsen i december samma år. En tidigare ansökan om 3C, som vid detta tillfälle fick avslag, lämnades in 2011.

Det som skiljer den nya ansökan från den föregående är att Swedavia har lämnat in nya och kompletterande underlag innehållande en stor mängd kompensatoriska, riskreducerande och flygsäkerhetshöjande åtgärder som styrker att flygplatsen uppfyller flygsäkerhetskraven.

Varför behövde Bromma certifieras enligt kod 3C?

Transportstyrelsen har historiskt tillåtit att flygplatser har varit kodade i en lägre kodsiffra än vad flygplatsens publicerade banlängder har angivit. Enligt EASA:s, den europeiska byrån för luftfartssäkerhet, tillämpning av EU-regelverket för flygplatser är förfarandet inte längre möjligt, vilket innebär att flygplatsen hade följande alternativ: att ansöka om förändrad kod, anpassa banlängderna till flygplatsens kod eller begränsa trafiken till flygplatsens kod.

3C innebär att vi långsiktigt kan säkerställa huvuduppdragen från regeringen: reguljärtrafiken, Affärsflyget för Stockholm och statsflyget.

Tidigare har flygplatsen levt på korta dispenser, vilket inte har varit en önskvärd situation för vare sig Bromma eller Transportstyrelsen, flygbolagen och våra andra aktörer.