På denna webbplats använder vi cookies
Genom att fortsätta vara inne på webbplatsen godkänner du hur vi använder cookies. Här får du mer information och vilka inställningar du kan göra
{{importantAnnouncement.HeadLine}}
{{importantAnnouncements[0].HeadLine}}
{{importantAnnouncement.HeadLine}}
Uppdaterad: {{importantAnnouncement.LastUpdated}}

Fira Kanelbullens dag med oss på Landvetter

Kanelbullens ursprung

– Kanelbullens historia är ganska outforskad, förklarar Anders Jansson, historiker vid Kulturen i Lund. Den verkar vara en typisk bageriprodukt som uppstår på 1920-talet. 1952 fanns bullar att köpa i Alingsås för ca 10 öre styck så att skolpojkarna kunde köpa dem på sin frukostrast. Nu börjar man också baka bullarna i hemmen.
Kanelbullar

Varför kanel

Kanel är en av världens äldsta kryddor. Till Sverige kom kanel under renässansen, först till kungahus och överklass. Vår 1500-tals kung Gustav Vasa älskade sötsaker, kanske för att maten smakade rökt och salt och för att man drack mycket öl. Vid kungens tredje bröllop 1552 hölls en riktig brakfest i Vadstena och till det lär det ha importerats mängder av kanel, koriander, anis och socker. De dyrbara kryddorna gav nya härliga smaksensationer men visade också på förmögenhet och välstånd.

I tidningen Bröd (Sveriges Bagare & Konditorer) kan man läsa: "ordet kanel kommer från latinets ord för litet rör. Bröd formades symboliskt för religiösa och andra festsammanhang. Snäckan är en gammal brödform. Vår kanelbulle är egentligen en kanelsnäcka, som efter 1:a eller 2:a världskriget (1920–40-talet) utvecklades som en variant på vetebrödet. Vetedegen kavlades ut och beströks med kanel och socker, rullades ihop, fick jäsa och bakades i ugnen. Kanelsnäckan slog snabbt igenom och är idag det populäraste svenska bakverket." År 1999 instiftade Hembakningsrådet Kanelbullens dag som uppmärksammas den 4 oktober varje år.

Kanelbullen presenterades som svensk specialitet i EU-projektet Café Europa 2006.

En lyxvara

Man kan säga att den moderna kanelbullen skapades omkring 1920. Då fanns varor som ransonerats under det första världskriget (1914–1918) tillbaka i butikerna igen. Varor som smör, socker, vetemjöl och kanel. På kaféerna kunde man få en kopp kaffe och en kanelbulle, och i bagerierna gick det återigen att köpa kanelbullar. Men alla hade inte råd. Ingredienserna var dyra, därför blev bullen också för dyr för vanligt folk.

Kanelbullen blir folklig

Det var inte förrän i början av 1950-talet som bullbakandet i hemmen tog fart på allvar. I folkhemmets Sverige hade ekonomin blivit bättre. Vanligt folk fick nu också råd med kanelbullar. Bullen förvandlades därmed från en lyxvara till en "fikafavorit". Dessutom hade inte kvinnorna kommit ut i arbetslivet i någon större utsträckning. Dåtidens husmödrar arbetade i hemmen och hade tid eller tog sig tid att baka både kanelbullar och andra goda kakor till kaffekalasen.

Så får du dina kanelbullar extra goda

Knåda degen ordentligt och jäs bullarna i ugnen. Bagaren Jonathan Carming på RC Chocolat här på Arlanda har bakat över 100 000 kanelbullar under sin karriär. Här är hans tre bästa tips för att få den perfekta bullen när du bakar hemma.

Här hittar du kanelbullar på Landvetter

Logo Ritazza

Logo espressohouse

Logo foodmarket

Logo 7-eleven

Logo Pressbyrån