På denna webbplats använder vi cookies.
Genom att fortsätta vara inne på webbplatsen godkänner du hur vi använder cookies. Här får du mer information och vilka inställningar du kan göra

Visste du detta om flyget?

Flyget står för 2 % av världens fossila koldioxidutsläpp

FN:s internationella klimatpanel (IPCC) anger att flygtrafiken idag svarar för omkring 2 procent av de globala utsläppen av koldioxid.
Källa: IPCC

Flyget ska halvera sina utsläpp till år 2050

Flyget har som första världsomspännande industri enats om långsiktiga globala miljömål: Flygets utsläpp av fossil koldioxid ska minska med 1,5 procent per passagerarkilometer till 2020. Därefter ska utsläppen inte tillåtas öka även om trafiken ökar. De faktiska utsläppen av fossil koldioxid ska 2050 vara nere på hälften av 2005 års nivå.
Källa: ATAG

På 40 år har flyget blivit 70 % mer bränsleeffektivt

De modernaste flygplanen drar idag cirka 0,3 liter bränsle per passagerare och mil.
Källa: ICAO, Airbus, Boeing m.fl.

Flyget skapar jobb

Luftfarten skapar 85 000 jobb i Sverige plus 105 000 jobb främst inom turistnäringen. 64 % av Sveriges besökare flyger hit, dessa besökare spenderar cirka 60 miljarder per år i Sverige. Luftfartssektorn bidrar med 53 miljarder till svensk BNP.
Källa: Oxford Economics, 2011.

Fortkörning släpper ut mer än inrikesflyget

Utsläppen från allt svenskt inrikesflyg är ca 500 000 ton per år.
Utsläppen på grund av hastighetsöverträdelser på svenska vägar är ca 700 000 ton per år och utsläppen på grund av fel däckstryck i svenska fordon är ca 300 000 ton per år .
Källa: Naturvårdsverket, Trafikverket.

Flyget bär sina egna kostnader

Flyget betalar sin infrastruktur genom de intäkter som kommer från kunderna.  Det är flygresenärerna som bekostar det svenska flygtransportsystemet, inte skatter.

80 % av sätena är upptagna

Fyllnadsgraden i flygplan är 80 %. Det är långt mer än inom något annat transportslag.
Källa: IATA

Direktlinjer sparar miljön

Att flyga direkt sparar bränsle och utsläpp jämfört med om man måste byta flygplan.
Källa: Bland annat ”The environmental cost implication of hub-hub versus hub bypass flight networks, Cranfield University”