Vd-ord

Swedavia gör det möjligt för människor att mötas. Det är själva syftet med vår verksamhet och det är vi stolta över. Under 2018 har vi framgångsrikt fortsatt att stärka tillgängligheten genom nya flyglinjer, medan passagerartillväxten på våra flygplatser mattats av. Under årets sista kvartal noterade vi för första gången på många år till och med en nedgång. Samtidigt har vi haft en stark framdrift i våra utvecklingsprogram och i vårt arbete med att skapa förutsättningar för flygets klimatomställning.

Jonas Abrahamsson

42 miljoner passagerare reste till eller från Swedavias flygplatser under 2018, vilket är en viss ökning jämfört med 2017. Utrikesresandet ökade med drygt två procent, medan inrikesresandet minskade med drygt tre procent. Globalt uppvisar flygresandet en stark tillväxt som bland annat drivs av globaliseringen, en växande medelklass och människors vilja att möta nya kulturer.

För ett exportberoende och geografiskt vidsträckt land som Sverige, avlägset beläget i norra Europa, spelar flyget en viktig roll. Det är min övertygelse att flyget är helt avgörande för vår ekonomiska utveckling och vårt lands fortsatta konkurrenskraft. Men det är också min övertygelse att flyget måste ställa om och bli hållbart för att kunna vara en del av framtidens transporter.

Ökad tillgänglighet

Goda flygförbindelser skapar bättre förutsättningar att konkurrera om möten och evenemang, attraherar besökare från nya marknader och kulturer och bidrar till affärs- och arbetstillfällen, både i samhället och på våra flygplatser. Att på detta sätt stärka tillgängligheten för Sverige är därför ett av Swedavias viktigaste uppdrag och vi har under 2018 lyckats väl i detta avseende med drygt 40 nya flyglinjer etablerade.

Under året har vi bland annat invigt ett antal nya interkontinentala direktlinjer. Direktlinjer förbättrar förbindelserna till marknader som är avgörande för det svenska näringslivet, främjar besöksnäringen och attraherar kapital och kunskap till regionen. En av dessa är Qatar Airways etablering av en flyglinje från Göteborg Landvetter Airport till Doha. Med Doha som flygplatsnav kan västsvenska affärsresenärer och privatpersoner resa vidare till flygbolagets 160 destinationer i Asien och Afrika. Den nya direktlinjen innebär också stor fraktpotential för exportföretag.

Nordens ledande flygplats

Vårt mål är att Stockholm Arlanda Airport ska vara Nordens ledande flygplats. För att nå dit måste vi vara konkurrenskraftiga samt ha stöd från politik och näringsliv. Ett viktigt samarbetsforum som regeringen tog initiativ till under 2017 var Arlandarådet som fortsatt sitt arbete under 2018. Det är ett rådgivande organ som tillvaratar bredare frågor och intressen när Arlanda utvecklas och som skapar förutsättningar för en bredare samsyn om vad som krävs för att nå målsättningen. Initiativet skickar också en tydlig signal om Stockholm Arlanda Airports betydelse för Sverige som framgångsrikt exportland och som ett attraktivt land för investeringar, turism och företagsetableringar. Ett starkt Arlanda är också en grundförutsättning för en bra tillgänglighet i övriga delar av Sverige, både inom landet och till resten av världen.

Investeringar och kapacitetsförbättringar

I syfte att säkerställa ökad tillgänglighet genomför Swedavia omfattande utvecklingsprogram på flygplatserna. Under åren 2018-2021 investerar vi 16 miljarder kronor i satsningar på infrastruktur, digital teknik och i bättre flöden. Det motsvarar investeringar på 10 miljoner kronor om dagen. Målet är att öka såväl effektivitet som kapacitet för att möta dagens efterfrågan på flygresor och flygplatstjänster samtidigt som vi bygger för framtidens flygresande.

Under året har vi bland annat invigt en utbyggd avgångshall på Bromma Stockholm Airport. Vi har också sålt en hotellfastighet i anslutning till Göteborg Landvetter Airport – för vilken en hotelloperatör kontrakterats – och fortsatt expansionen av flygplatsens terminalbyggnad. På Visby Airport har vi gjort viktiga kapacitetsförbättringar i vår terminal och på Stockholm Arlanda Airport har arbetet fortsatt med ett nytt hotell och kontorskomplexet Office One, samtidigt som ett nytt driftområde och en ny VIP-anläggning har färdigställts. Vi arbetar löpande för att bidra till etableringar av verksamheter som stärker flygplatserna som kommunikationsnav.

De omfattande utvecklingsprogrammen innebär också att vi behövt vidareutveckla vår egen förmåga att leda och driva denna typ av komplexa byggprojekt, bland annat genom att bygga upp en starkare genomförandeorganisation som varit på plats sedan inledningen av 2018.

Innovation för bättre kundupplevelse

Swedavias verksamhet kretsar ytterst kring våra kunder – flygbolag, resenärer och hyresgäster. På en flygplats är resenären i centrum. Det innebär att Swedavia behöver samarbeta med och förstå de behov som våra flygbolagskunder och hyresgäster har, för att i förlängningen utveckla resenärsupplevelsen. Under året har vi genomfört ett antal satsningar för att mer systematiskt arbeta med innovationsprojekt. Detta för att bättre möjliggöra idégenerering och utveckling av innovativa lösningar i vår organisation tillsammans med partners och start-up-företag.

På Stockholm Arlanda Airport har vi installerat ett kömätningssystem som i realtid ger resenärer uppgifter om beräknad kötid till säkerhetskontrollen och samtidigt förser Swedavia med data och statistik för analys. Detta för att vi fortsatt ska kunna optimera flöden och förbättra resenärsupplevelsen. Vi är också först i Skandinavien med lanseringen av en AI-baserad chatbot – Swea – som dygnet runt svarar på frågor om flyg, ankomsttid för bagage, aktuella väntetider i säkerhetskontrollerna och utbudet på flygplatserna.

En annan innovation som jag är stolt över är vår smarta start- och landningsbana på Bromma Stockholm Airport. Representanter från några av världens mest utvecklade flygplatser har kommit för att inspireras och titta på det system med 57 sensorer vi har monterat på banan och som indikerar när plogning och användning av halkbekämpningsmedel ska ske. Detta för framförallt med sig positiva miljöeffekter genom minskad kemikalieanvändning och minskad bränsleförbrukning för de fordon som används för att hålla banan i skick. Till exempel använde vi under februari drygt 48 procent mindre halkbekämpningsmedel på banan än under en jämförbar månad året innan.

Rätt förutsättningar för ett hållbart flyg

Under året tilltog samhällsdiskussionen om klimatet och också kring flygets klimatpåverkan. Att minska klimatpåverkan är flygbranschens främsta utmaning. Flyget har blivit 70 procent bränsleeffektivare de senaste 40 åren, men eftersom flygresandet fortsätter att öka globalt så måste också insatserna för en fullskalig klimatomställning inom flyget intensifieras.

Swedavia arbetar aktivt för att påskynda utvecklingen för ett hållbart flyg. Under året har vi beslutat om ett nytt strategiskt mål: att fem procent av flygbränslet som tankas på svenska flygplatser senast år 2025 ska vara förnybart. Det motsvarar takten som krävs för att åstadkomma ett fossilfritt inrikesflyg till 2030, vilket är ett viktigt mål i flygbranschens färdplan mot fossilfrihet. Målet innebär en ambitionshöjning i Swedavias klimatarbete. Vi har sedan tidigare ett mål om noll utsläpp av fossil koldioxid från den egna verksamheten till 2020, ett mål som var mycket tufft när vi satte det men som vi är fast beslutna att nå. Vi köper också årligen in biobränsle motsvarande den mängd som förbrukas vid företagets egna tjänsteresor med flyg. Det gör vi för att visa att det redan idag går att flyga hållbart och för att inspirera andra företag och myndigheter att göra detsamma.

I april 2018 infördes en svensk flygskatt. Effekterna av skatten är ännu inte helt klarlagda men sannolikt har den inneburit en dämpning av resandet. Tyvärr bidrar den inte heller till flygets klimatomställning. På kort sikt är det biobränslen som kan göra mest för att reducera flygets klimatpåverkan. För att genomföra en storskalig övergång till bioflygbränslen krävs långsiktiga och väl fungerande styrmedel. Som ett alternativ till flygskatten skulle jag därför välkomna ett förslag om reduktionsplikt. En reduktionsplikt skulle påbörja den nödvändiga transformationen mot ett hållbart flyg, minska flygets klimatpåverkan samtidigt som den skulle stimulera svensk, storskalig produktion av biobränsle. Med restprodukter från vår skog som råvara har vi fantastiska möjligheter till biobränsleproduktion och till att skapa en ny industri där Sverige kan ta en ledande position.

Tillsammans

Swedavia har under året initierat ett transformationsprogram i syfte att hantera kostnadsutmaningar och skapa förutsättningar för en långsiktigt lönsam och hållbar verksamhet. Vi ska inte bara forma framtidens flygplatser utan också forma framtidens Swedavia.

Vårt bolag befinner sig i en fas av intensiv utveckling. Vi gör det för att kunna möta våra kunders behov och vi gör det tillsammans med alla medarbetare och våra samarbetspartners. I utvecklingsfaser är det kanske ännu viktigare än annars att fokusera på det som måste vara grunden i all verksamhet – att den är säker och att den fysiska och psykosociala arbetsmiljön på våra flygplatser är så bra som den bara kan vara. Detta arbete är alltid prioriterat på Swedavia och det kommer det att vara också under 2019.

Att driva vår verksamhet utifrån ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv är grundförutsättningar för allt vi gör och nödvändigt för långsiktig lönsamhet. Under 2019 ser jag fram emot att, tillsammans med alla engagerade och kompetenta medarbetare, fortsätta driva och utveckla våra flygplatser och genom vår verksamhet vara en tillväxtmotor för Sverige. Ett hållbart Sverige är en förutsättning för långsiktig konkurrenskraft. På samma sätt är ett konkurrenskraftigt Sverige en förutsättning för att på allvar och varaktigt kunna driva hållbarhetsfrågorna vidare med den kraft som behövs. Framtidens transporter måste vara hållbara och flyget är en självklar del av framtidens transporter. Tillsammans gör vi det möjligt för kommande generationer att dra nytta av de möjligheter flyget för med sig och på så sätt skapas långsiktig konkurrenskraft och välstånd för Sverige.

Jonas Abrahamsson
Verkställande direktör och koncernchef

Läs vd-ordet i års- och hållbarhetsredovisningen, pdf