På denna webbplats använder vi cookies.
Genom att fortsätta vara inne på webbplatsen godkänner du hur vi använder cookies. Här får du mer information och vilka inställningar du kan göra

Flyget och klimatpåverkan

Flyget har diskuterats livligt i de senaste årens klimatdebatt. Men hur stor andel av koldioxidutsläppen står flyget egentligen för? Och vad gör flygbranschen för att minska påverkan på klimatet? Swedavia deltar på olika sätt för att minska flygets miljöpåverkan, bland annat genom projekt för att hitta alternativa bränslen samt för att stödja gröna flygningar.

Flyget och klimatpåverkan

Flyget står för 2 % av världens koldioxidutsläpp

FN:s internationella klimatpanel (IPCC) anger att flygtrafiken idag svarar för omkring 2 procent av de globala utsläppen av fossil koldioxid. Tillsammans med utsläppen av kväveoxider, vattenånga och effekter från kondensstrimmor, beräknas flyget svara för ca 3,5 procent av människans totala påverkan på klimatet.

Flyget står för 4-5 procent av Sveriges totala utsläpp av fossil koldioxid. Transportsektorn svarar i sin tur för en dryg tredjedel av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Detta är en större andel än i världen som helhet och beror på att Sverige har en i övrigt betydligt renare energiförsörjning, bland annat tack vare vattenkraft.

Övriga utsläpp

Flyget, liksom andra fordon som drivs med fossila bränslen, släpper ut koldioxid i direkt relation till bränsleförbrukningen. På hög höjd bidrar flyget dessutom till klimatpåverkan genom utsläpp av kväveoxider, vattenånga och kondensstrimmor. Den vetenskapliga osäkerheten om denna klimatpåverkan är fortfarande mycket stor.

Det som flygmotorerna släpper ut är samma som vid all förbränning av fossilt bränsle: koldioxid, kväveoxider, kolväten, sot, partiklar, kolmonoxid och svaveldioxid.

Ibland kan det lukta kraftigt av flygfotogen på flygplatserna. Det som luktar i flygfotogen är svavelföreningar, så kallade merkaptaner, som har en genomträngande, intensiv och karakteristisk lukt i mycket små koncentrationer.

Svavelföreningarna tillhör samma grupp av ämnen som ställer till luktproblem i samband med massatillverkning (sulfatprocessen). Merkaptaner är ogiftiga i de låga koncentrationer som finns vid Swedavias flygplatser.

Flygplanens virvelvindar är inte bränsledumpning

Alla flygplan lämnar virvelvindar efter sig. När det är fuktigt väder ute syns virvlarna eftersom det bildas kondens av vattenångan i luften. Detta kan ibland se ut som att flygplanet släpper ifrån sig bränsle vid landning. Virvlarna efter flygplanet kallas vortex, som betyder virvel eller virvelvind.

Bränsledumpningar sker mycket sällan och endast i nödsituationer när ett stort fulltankat plan behöver nödlanda. Det är bara de största planen som har möjlighet att dumpa bränsle. Om en dumpning behöver ske ska den ske över vatten och på en så hög höjd att bränslet förångas innan det når marken.

Flygplanens miljöprestanda förbättras

Europeisk flygforskning och flygindustri räknar med att till år 2020 kunna utveckla flygplan med 50 procent mindre bränsleförbrukning och därmed koldioxidutsläpp, 80 procent lägre utsläpp av kväveoxider och halverat buller, jämfört med ett flygplan som produceras idag. Jämfört med flygplan från 1960-talet är dagens flygplan 70 procent bränsleeffektivare per personkilometer. De modernaste flygplanen drar idag cirka 0,3 liter bränsle per passagerare och mil.

Alternativa bränslen

Det pågår en snabb utveckling av alternativa bränslen för kommersiell flygtrafik. De bränslen som har högst potential är andra generationens biobränslen som utgörs av bland annat alger, jatropha och camelina. I Sverige är restprodukter från skogsindustrin den råvara som i dagsläget är mest intressant. Dessa bränslen går att blanda (upp till max 50% för kommersiella flygningar) med fossila bränslen och det räknas med en betydande andel inblandning redan till 2020.

Swedavia deltar bland annat i ett nordiskt projekt, NISA (Nordic Initiativ for Sustainable Aviation), tillsammans med nordiska flygbolag, flygplatser, myndigheter och flygplanstillverkare för att hitta den mest effektiva försörjningen av förnybart bränsle till branschen. Swedavia är även partner i den ekonomiska föreningen Fly Green Fund, vars syfte är att öka såväl efterfrågan som tillgången  till förnybart flygbränsle i Norden.

Gröna flygningar

Gröna flygningar är ett koncept i tre delar – grön avgång, raka flygvägar och grön inflygning. Var för sig och tillsammans bidrar de till ett grönare flyg – som gynnar både flygbolag och passagerare. Gröna flygningar sker i samarbete mellan Swedavia, Flygtrafikledningen (LFV) och flygbolagen.
Gröna flygningar - läs mer

Internationella mål

Klimatfrågan är av strategisk betydelse för hela flygbranschen. Flyget har därför som första världsomspännande industri enats om långsiktiga globala miljömål.

Flygbranschens mål innebär att:

  • flygets utsläpp av fossil koldioxid ska minska med 1,5 procent per passagerarkilometer till 2020. Därefter ska flygets tillväxt vara klimatneutral.
  • de faktiska utsläppen av fossil koldioxid ska 2050 vara nere på hälften av 2005 års nivå.

Tillväxt för flyget i världen och i Sverige

Internationellt räknas att flygtrafiken kommer att öka med drygt 4 procent per år fram till mitten av 2020-talet. De största ökningarna förutses i Asien och Stillahavsområdet, mellan Asien och Europa samt i Kina och Indien. Europa och Nordamerika är relativt mogna marknader med lägre tillväxttakt. För Sveriges del väntas en ökningstakt på cirka 2 procent per år. Antalet utrikes resenärer ökar mer, medan inrikesresandet snarare förväntas minska något de kommande åren.