Vårt miljöarbete

Påverkan på vatten

De flesta utsläppen till vatten från flygplatserna sker på vintern när flygplan och banor, av flygsäkerhetsskäl, avisas och halkbekämpas. Snö och is på vingar och stabilisatorer kan radikalt försämra ett flygplans egenskaper och i värsta fall vålla en olycka. Före start avisas därför flygplanen med en blandning av propylenglykol och varmt vatten.

För att hålla start- och landningsbanor halkfria används i första hand fältfordon som plogar och sopar. När det inte räcker måste halkbekämpningsmedel användas för att smälta isen. Sedan något år tillbaka används företrädelsevis kaliumformiat, ett ämne som har betydligt bättre miljömässiga kvaliteter än sin föregångare, urea. Användandet av kaliumformiat har minskat den negativa påverkan på dagvatten, det har till exempel lett till en minskad risk för övergödning.

Halkbekämpningens miljöpåverkan

Både propylenglykol och kaliumformiat har i sig låg giftighet och är lätt nedbrytbara i naturen. Problemet är att det går åt mycket syre vid nedbrytningen och ämnena kan därför orsaka syrebrist i vattendrag om stora mängder släpps ut, och dessutom leda till att den biologiska reningen slås ut i reningsverken.

Vintertid sugs det mesta av glykolen som rinner av planen efter avisning upp av särskilda fordon. Glykolen som samlas upp återvinns delvis till ny glykol, bryts ner för produktion av biogas eller fungerar som en kolkälla i reningsverkens kvävereningsprocess.

Glykolet som man inte lyckas suga upp, hamnar tillsammans med halkbekämpningsmedel som används på banorna, i dagvattensystemet. Vid flertalet flygplatser leds dagvattnet via renings- eller utjämningsdammar där det omhändertas innan det når vattendragen. Dagvattnet omhändertas också i oljeavskiljare och kontrollprogram finns för att säkerställa kvaliteten på utgående vatten. 

Swedavias mål är att bullerbelastningen kring flygplatserna ska upplevas som acceptabel i förhållande till flygets samhällsnytta. Vi genomför regelbundna bullerberäkningar och mätningar för att garantera att vi befinner oss inom ramen för flygplatsernas miljötillstånd.

Swedavias arbete för att minska bullerpåverkan innebär bland annat att vi bullerisolerar bostäder i närheten, premierar flygbolag som använder flygplan som bullrar mindre samt uppmuntrar till gröna flygningar.

Tysta flygplan betalar mindre

Flygmotorer bullrar successivt allt mindre, tack vare utvecklingen av flygplansflottan. Swedavia driver på utvecklingen genom att låta de flygplan som bullrar mer betala en högre startavgift på flygplatserna. De plan som tidigare bullrade mest är dessutom förbjudna på EU:s flygplatser sedan 2002.

Kurvade och gröna inflygningar vid flygplatserna

I möjliga mån försöker Swedavia se till att flygvägar dras vid sidan om tätorter. För att minska buller och utsläpp till luft arbetar också Swedavia för att öka antalet kurvade och gröna inflygningar vid flygplatserna.

Med kurvade inflygningar kan flygplan undvika att flyga över tätorter under inflygningen. Försök med kurvade inflygningar genomförs på flera av Swedavias flygplatser. För att genomföra kurvade inflygningar krävs godkännande av Transportstyrelsen.

Gröna inflygningar, som genomförs på Swedavias flygplatser, minskar buller genom att flygplanet sjunker kontinuerligt från sin marschhöjd till landningsbanan. Det behövs då i det närmaste inget motorpådrag, vilket också sparar bränsle och minskar utsläppen. Som en del i arbetet med gröna inflygningar deltog vi i projektet Green Connection. Det leddes av LFV, genomfördes i samarbete med GE, Rockwell Collins, SAS och Swedavia samt är delfinansierat av ett EU-program som utvecklar tekniska och operativa förutsättningar för det gemensamma europeiska luftrummet, SESAR. Green Connection var även en del i det transatlantiska samarbetet AIRE, Atlantic Interoperability Initiative to Reduce Emission. När projektet avslutades i maj 2012 beräknades totalt 100 gröna flygningar ha genomförts till Stockholm Arlanda Airport. Flygningarna inom projektet visar på besparingar på minst 130 kilo koldioxid per flygning.

Löpande dialog med grannar

Samverkan med grannar och kommuner vid flygplatserna med högst bullernivåer är viktig och har lett till att byggplanering och bygglovshantering sker utifrån prognostiserade bullerkurvor, så kallade influensområdeskurvor. Vi för löpande dialog med våra grannar och undersökningar visar att de miljöfrågor som prioriteras högst är klimat följt av buller.

De mest utsatta byggnader bullerisoleras

För att minska bullret för de mest utsatta byggnaderna bullerisolerar vi dessa bostäder. Det är cirka 15 000 boende som exponeras för flygbuller över riktvärdet FBN 55 dB(A) från Swedavias flygplatser. Cirka 90 procent av dem som exponeras bor vid Bromma Stockholm Airport och Stockholm Arlanda Airport.

Runt start- och landningsbanorna på en flygplats finns vanligen 50 till 150 meter gräsyta på varje sida. Där slås gräset flera gånger under sommaren, så att höjden inte överskrider 10–20 centimeter.

Vid inflygningen till en flygplats behövs dessutom hinderfria ytor. I den här miljön trivs ett antal olika växt- och djurarter. Inventering av den biologiska mångfalden på flygplatserna och den kringliggande miljön har gjorts och ett antal nationellt, regionalt och kommunalt intressanta områden har identifierats.

Naturinventeringarna har arbetats in i respektive flygplats utvecklingsplan för att garantera att hänsyn tas till områden med hög biologisk mångfald.

Läs mer: Intervju med Magnus Persson, sakkunnig inom miljörådgivning

Visste du att: På Visby Airport finns flera områden med höga naturvärden. 2013 gjordes en inventering där man undersökte förekomsten av skalbaggar, gaddsteklar, dagfjärilar och kärlväxter. Totalt hittades 311 olika arter av växter och djur som trivs i flygplatsmiljön, varav 20 är rödlistade – det bedöms alltså att arterna riskerar att dö ut.

Avfallet från Swedavias anläggningar sorteras i fyra kategorier: avfall till materialåtervinning, avfall till energiåtervinning, avfall till deponi samt farligt avfall. Farligt avfall innehåller ofta ämnen som kan förgifta mark, vatten, människor och djur. Därför är Swedavia noga med att sådant avfall hanteras på ett säkert sätt så att det inte kan spridas.

Minst 60 procent av vårt avfall ska gå till materialåtervinning

Swedavias avfallsmål mäts genom fyra olika nyckeltal:

• En minskning av den totala mängden avfall per passagerare med 5 procent per år till år 2020 (exklusive byggprojekt och farligt avfall).
• Öka andelen utsorterat matavfall från restauranger till 40 procent år 2020.
• Andelen återvunnet material ska öka till 50 procent år 2020, exklusive byggprojekt.
• Andelen materialåteranvändning, återvinning eller annat materialutnyttjande av icke farligt bygg- och rivningsavfall ska öka till 70 procent år 2020.

Kemiska produkter används vid till exempel underhåll av fordon, avisning av banor och flygplan, städning samt vid målnings- och reparationsarbeten.

Swedavia strävar hela tiden efter att använda kemiska produkter med så liten påverkan på människors hälsa och miljön som möjligt och fasar kontinuerligt ut produkter som innehåller utvalda ämnen. För att mäta hur väl vi lyckas, följer vi upp den andel som genomgått en så kallad miljö- och hälsobedömning. Vi arbetar även med att se över det gemensamma sortimentet. Uppgifter om alla kemikalier finns samlade i en för Swedavia gemensam databas.

Själva hanteringen av kemikalier är också mycket viktig och är ett område som hela tiden kräver medarbetares engagemang. En av de kemikalier som det går åt mycket av på våra flygplatser är glykol. Glykol används för avisning av flygplan och har egenskaper som gör att syre förbrukas vid nedbrytning, dock bryts glykolen ner lätt och har låg giftighet. För att hantera glykolen finns särskilda sugbilar och rännor för uppsamling, stora mängder återanvänds med särskilda anläggningar och dammar och snötippar behandlas på särskilt sätt för att minimera att glykolen påverkar miljön.