Vårt miljöarbete
Swedavia har som mål att den egna verksamheten inte ska släppa ut någon fossil koldioxid år 2020.
Vår nollvision
För att nå målet om nollutsläpp år 2020 genomför Swedavia en omfattande omställning. Här är några exempel på åtgärder som bidragit till att vi minskat våra utsläpp:
- Grön el köps in till hela verksamheten.
- Biobränslen har ersatt olja vid uppvärmning av flygplatsbyggnader.
- Energieffektiviseringar görs parallellt med att vi ersätter det fossila bränslet.
- Brandövningar genomförs med det förnybara bränslet sekundol, istället för med jet A1.
- Miljöbilar väljs vid inköp eller leasing av personbilar.
En fossilfri fordonsflotta
Förnybara bränslen och lägre energianvändning är två nyckelfaktorer i Swedavias klimatarbete. För att nollmålet 2020 ska uppnås spelar Swedavias fordonsflotta en avgörande roll. Idag står den för drygt 95 procent av koncernens kvarvarande utsläpp av fossil koldioxid. På Swedavia pågår därför ett arbete med att ersätta dagens fossila bränslen i verksamheten med förnybara alternativ. Prioriteringsordningen som används vid utbyten är att i första hand välja elfordon där det går, i andra hand biogas och i tredje hand välja biodiesel.
Vi bevakar hela tiden marknaden för att välja rätt riktning på vår fordonsflotta. Några goda exempel från den senaste tidens arbete:
- Ny tankstation för biogas på airside på Stockholm Arlanda Airport. Tankstationen förser både egna fordon och fordon som ägs av andra aktörer på flygplatsen med 100 procent förnybar biogas.
- Sedan 2015 har vi ett kontrakt med 100-procentig HVO-diesel som täcker behovet av den diesel vi behöver.
- Utveckling av olika fordon, inte minst våra plog-, sop- och blåsmaskiner som vi varit med och utvecklat. Idag kan våra nya PSB-maskiner gå på både HVO-diesel och biogas.
”1 896 ton fossil koldioxid släpptes ut från den egna verksamheten år 2017. Det är en minskning med 84 procent sedan år 2005.”
Klimatneutralt företag
För att uppnå klimatneutralitet köper Swedavia in certifikat från projekt i utvecklingsländer. Klimatprojekten är godkända av FN, så kallade CDM-projekt (Clean Development Mechanism) och dessutom certifierade enligt miljörörelsens Gold Standard. Projekten syftar till att minska utsläpp i utvecklingsländer. På detta sätt klimatkompenserar Swedavia för de utsläpp som ännu inte har reducerats med egna åtgärder.
Förnybart flygbränsle
En grön växling – från fossilt bränsle till biobränsle – är möjlig redan idag. Tekniken finns, flygningar med biobränsle sker redan idag på ett fåtal ställen i världen. Det som saknas för att bränslet ska börja användas i högre grad är storskalig produktion och ett konkurrenskraftigt pris. För att nå dit behövs efterfrågan och politisk drivkraft.
Ett fossilfritt inrikesflyg år 2030
– På Swedavia sker i dag alla tjänsteflygresor med förnybart flygbränsle, genom den satsningen vill vi både öka efterfrågan på förnybart flygbränsle men även inspirera andra företag och organisationer att följa efter. Tillsammans kan vi skapa ett mer hållbart flyg, säger Swedavias miljöchef Lena Wennberg om flygets fossila framtid.
Genom att stimulera efterfrågan på biobränsle ökar produktionen och priset sjunker. På så vis kan vi ha ett fossilfritt inrikesflyg i Sverige redan år 2030. Kostnaden för biobränsle måste minska för att det ska bli ekonomiskt hållbart för flygbolagen att välja det klimatsmarta alternativet – ett alternativ som tillverkas av till exempel skogsavfall, alger eller matrester. Med rik tillgång på just skog och hav skulle Sverige dessutom kunna bli en betydande producent av det nya flygbränslet. En sådan utveckling skulle vara miljömässigt fördelaktig, skapa viktiga arbetstillfällen och stärka den svenska ekonomin. Biobränslet kan användas i dagens flygplansmotorer och i befintlig infrastruktur – så någon dyr och komplicerad omställning av teknik och infrastruktur behövs inte.
Gröna tjänsteflygresor
Som första företag i världen köper Swedavia biobränsle motsvarande förbrukningen vid samtliga av bolagets tjänsteflygresor. Genom att gå i bräschen och köpa gröna tjänsteflygresor vill vi visa beslutsfattare, företag och producenter att det finns en efterfrågan på biobränsle inom flyget och på så vis bidra till en storskalig produktion. Det är ett viktigt steg mot ett fossilfritt inrikesflyg. Men fler behöver följa efter.
Så kan du bidra
Swedavia är partner i Fly Green Fund som arbetar för att snabbt öka efterfrågan på biobränsle i Sverige. Målet är att öka volymerna som produceras och därmed få ner kostnaderna. Detta ska ske genom en samfinansiering av den extra kostnaden som biobränslet innebär jämfört med det fossila. Visionen är att organisationer och enskilda ska ha möjlighet att flyga mer hållbart, till en rimlig kostnad.
Fly Green Funds kunder, såväl företag som privatresenärer, kan själva välja vilken summa de vill bidra med. Av de pengar som betalas in används 75 procent till biobränsle. Resterande 25 procent används för att stötta utvecklingsprojekt med målsättningen att starta storskalig tillverkning av biobränsle i Norden.
Som privatresenär kan du till exempel betala med Swish. Företag eller myndigheter kan teckna längre avtal. Swisha ett valfritt bidrag till: 123 131 4137
Läs mer om hur du kan bidra och köpa ditt biobränsle på www.flygreenfund.se
Energi
Av hela Swedavias energianvändning, där förutom värme, el och kyla även fordonsdrivmedel och brandövningar räknas in, kommer 94 procent från förnybara källor.
Swedavia arbetar hela tiden med att minska energianvändningen och vårt mål är att den ska minska med två procent årligen jämfört med genomsnittet från de senaste fyra åren. Två av förutsättningarna för att nå hela vägen är att det kontinuerligt sker investeringar i ny teknik och att vi optimerar befintliga system. Genom att energieffektivisera verksamheten kan vi både minska miljöpåverkan och kostnader.
Case: Läs mer om världens största akvifärlager som värmer upp och kyler ner flygplatsen.
Mål om minskad påverkan på vattenmiljön
Påverkan på vatten
De flesta utsläppen till vatten från flygplatserna sker på vintern när flygplan och banor, av flygsäkerhetsskäl, avisas och halkbekämpas. Snö och is på vingar och stabilisatorer kan radikalt försämra ett flygplans egenskaper och i värsta fall vålla en olycka. Före start avisas därför flygplanen med en blandning av propylenglykol och varmt vatten.
För att hålla start- och landningsbanor halkfria används i första hand fältfordon som plogar och sopar. När det inte räcker måste halkbekämpningsmedel användas för att smälta isen. Sedan något år tillbaka används företrädelsevis kaliumformiat, ett ämne som har betydligt bättre miljömässiga kvaliteter än sin föregångare, urea. Användandet av kaliumformiat har minskat den negativa påverkan på dagvatten, det har till exempel lett till en minskad risk för övergödning.
Halkbekämpningens miljöpåverkan
Både propylenglykol och kaliumformiat har i sig låg giftighet och är lätt nedbrytbara i naturen. Problemet är att det går åt mycket syre vid nedbrytningen och ämnena kan därför orsaka syrebrist i vattendrag om stora mängder släpps ut, och dessutom leda till att den biologiska reningen slås ut i reningsverken.
Vintertid sugs det mesta av glykolen som rinner av planen efter avisning upp av särskilda fordon. Glykolen som samlas upp återvinns delvis till ny glykol, bryts ner för produktion av biogas eller fungerar som en kolkälla i reningsverkens kvävereningsprocess.
Glykolet som man inte lyckas suga upp, hamnar tillsammans med halkbekämpningsmedel som används på banorna, i dagvattensystemet. Vid flertalet flygplatser leds dagvattnet via renings- eller utjämningsdammar där det omhändertas innan det når vattendragen. Dagvattnet omhändertas också i oljeavskiljare och kontrollprogram finns för att säkerställa kvaliteten på utgående vatten.
Buller från flygplatserna
Swedavias mål är att bullerbelastningen kring flygplatserna ska upplevas som acceptabel i förhållande till flygets samhällsnytta. Vi genomför regelbundna bullerberäkningar och mätningar för att garantera att vi befinner oss inom ramen för flygplatsernas miljötillstånd.
Swedavias arbete för att minska bullerpåverkan innebär bland annat att vi bullerisolerar bostäder i närheten, premierar flygbolag som använder flygplan som bullrar mindre samt uppmuntrar till gröna flygningar.
Tysta flygplan betalar mindre
Flygmotorer bullrar successivt allt mindre, tack vare utvecklingen av flygplansflottan. Swedavia driver på utvecklingen genom att låta de flygplan som bullrar mer betala en högre startavgift på flygplatserna. De plan som tidigare bullrade mest är dessutom förbjudna på EU:s flygplatser sedan 2002.
Kurvade och gröna inflygningar vid flygplatserna
I möjliga mån försöker Swedavia se till att flygvägar dras vid sidan om tätorter. För att minska buller och utsläpp till luft arbetar också Swedavia för att öka antalet kurvade och gröna inflygningar vid flygplatserna.
Med kurvade inflygningar kan flygplan undvika att flyga över tätorter under inflygningen. Försök med kurvade inflygningar genomförs på flera av Swedavias flygplatser. För att genomföra kurvade inflygningar krävs godkännande av Transportstyrelsen.
Gröna inflygningar, som genomförs på Swedavias flygplatser, minskar buller genom att flygplanet sjunker kontinuerligt från sin marschhöjd till landningsbanan. Det behövs då i det närmaste inget motorpådrag, vilket också sparar bränsle och minskar utsläppen. Som en del i arbetet med gröna inflygningar deltog vi i projektet Green Connection. Det leddes av LFV, genomfördes i samarbete med GE, Rockwell Collins, SAS och Swedavia samt är delfinansierat av ett EU-program som utvecklar tekniska och operativa förutsättningar för det gemensamma europeiska luftrummet, SESAR. Green Connection var även en del i det transatlantiska samarbetet AIRE, Atlantic Interoperability Initiative to Reduce Emission. När projektet avslutades i maj 2012 beräknades totalt 100 gröna flygningar ha genomförts till Stockholm Arlanda Airport. Flygningarna inom projektet visar på besparingar på minst 130 kilo koldioxid per flygning.
Löpande dialog med grannar
Samverkan med grannar och kommuner vid flygplatserna med högst bullernivåer är viktig och har lett till att byggplanering och bygglovshantering sker utifrån prognostiserade bullerkurvor, så kallade influensområdeskurvor. Vi för löpande dialog med våra grannar och undersökningar visar att de miljöfrågor som prioriteras högst är klimat följt av buller.
De mest utsatta byggnader bullerisoleras
För att minska bullret för de mest utsatta byggnaderna bullerisolerar vi dessa bostäder. Det är cirka 15 000 boende som exponeras för flygbuller över riktvärdet FBN 55 dB(A) från Swedavias flygplatser. Cirka 90 procent av dem som exponeras bor vid Bromma Stockholm Airport och Stockholm Arlanda Airport.
Rik biologisk mångfald
Runt start- och landningsbanorna på en flygplats finns vanligen 50 till 150 meter gräsyta på varje sida. Där slås gräset flera gånger under sommaren, så att höjden inte överskrider 10–20 centimeter.
Vid inflygningen till en flygplats behövs dessutom hinderfria ytor. I den här miljön trivs ett antal olika växt- och djurarter. Inventering av den biologiska mångfalden på flygplatserna och den kringliggande miljön har gjorts och ett antal nationellt, regionalt och kommunalt intressanta områden har identifierats.
Naturinventeringarna har arbetats in i respektive flygplats utvecklingsplan för att garantera att hänsyn tas till områden med hög biologisk mångfald.
Läs mer: Intervju med Magnus Persson, sakkunnig inom miljörådgivning
Visste du att: På Visby Airport finns flera områden med höga naturvärden. 2013 gjordes en inventering där man undersökte förekomsten av skalbaggar, gaddsteklar, dagfjärilar och kärlväxter. Totalt hittades 311 olika arter av växter och djur som trivs i flygplatsmiljön, varav 20 är rödlistade – det bedöms alltså att arterna riskerar att dö ut.
Avfall och återvinning
Avfallet från Swedavias anläggningar sorteras i fyra kategorier: avfall till materialåtervinning, avfall till energiåtervinning, avfall till deponi samt farligt avfall. Farligt avfall innehåller ofta ämnen som kan förgifta mark, vatten, människor och djur. Därför är Swedavia noga med att sådant avfall hanteras på ett säkert sätt så att det inte kan spridas.
Minst 60 procent av vårt avfall ska gå till materialåtervinning
Swedavias avfallsmål mäts genom fyra olika nyckeltal:
- En minskning av den totala mängden avfall per passagerare med 5 procent per år till år 2020 (exklusive byggprojekt och farligt avfall).
- Öka andelen utsorterat matavfall från restauranger till 40 procent år 2020.
- Andelen återvunnet material ska öka till 50 procent år 2020, exklusive byggprojekt.
- Andelen materialåteranvändning, återvinning eller annat materialutnyttjande av icke farligt bygg- och rivningsavfall ska öka till 70 procent år 2020.
De farliga kemikalierna fasas ut
Kemiska produkter används vid till exempel underhåll av fordon, avisning av banor och flygplan, städning samt vid målnings- och reparationsarbeten.
Swedavia strävar hela tiden efter att använda kemiska produkter med så liten påverkan på människors hälsa och miljön som möjligt och fasar kontinuerligt ut produkter som innehåller utvalda ämnen. För att mäta hur väl vi lyckas, följer vi upp den andel som genomgått en så kallad miljö- och hälsobedömning. Vi arbetar även med att se över det gemensamma sortimentet. Uppgifter om alla kemikalier finns samlade i en för Swedavia gemensam databas.
Själva hanteringen av kemikalier är också mycket viktig och är ett område som hela tiden kräver medarbetares engagemang. En av de kemikalier som det går åt mycket av på våra flygplatser är glykol. Glykol används för avisning av flygplan och har egenskaper som gör att syre förbrukas vid nedbrytning, dock bryts glykolen ner lätt och har låg giftighet. För att hantera glykolen finns särskilda sugbilar och rännor för uppsamling, stora mängder återanvänds med särskilda anläggningar och dammar och snötippar behandlas på särskilt sätt för att minimera att glykolen påverkar miljön.