Välkommen till Stockholm Arlanda Airport

Antal resenärer 2025:
24 294 000

Flygbolag:
Här ser du alla flygbolag som trafikerar Stockholm Arlanda Airport.

Antal destinationer:
138 utrikes
25 inrikes

Rullbanor
Tre rullbanor (3 300 m, 2 500 m, 2 500 m)

Övrigt
Stockholm Arlanda Airport ligger i Sigtuna kommun.

Riksdagen beslutar 1946 att anlägga en storflygplats vid Halmsjön. Flygtrafiken gick då från Bromma.

Flygplatsen börjar byggas 1952. Ekonomin är ansträngd så man bygger en enkel betongbana – Halmsjöbanan.

Den 26 november 1954 går invigningsflygningen Bromma–Halmsjön av stapeln. Premiärpiloten Georg Lindow säger till medierna: "Inte på något ställe i världen har jag sett en nybyggd bana så urbota dumt konstruerad som Halmsjöbanan." Betongbanan kom att kallas puckelbanan på grund av sin korkskruvsliknande form och användes mycket sällan. Några år senare byggs Halmsjöbanan om och blir grunden till det som idag är bana 2:s taxibana.

Den nya flygplatsen ska döpas. En namntävling utlyses 1958 i tidningen "Året Runt" men juryn gillar inget av namnen utan föreslår själv Arlanda då flygplatsen ligger i Husby-Ärlinghundra socken som i folkmun kallades Arland. Namnet Stockholm-Arlanda flygplats klubbas av riksdagen.

Huvudbanan, Bana 1, invigs 1959. Flygplatsen börjar användas för reguljär trafik.

Den 26 juni 1960 lyfter SAS DC-8 på den första reguljära flygningen till New York. Nuvarande Fältgaraget fungerar som terminal. Den första hangaren, "DC8-hangaren", byggs.

Den 1 april 1962 förklaras Stockholm-Arlanda flygplats officiellt öppnad av kung Gustav VI Adolf. Utrikestrafiken flyttar från Bromma till Arlanda.

Utrikesterminalen Arlanda International (nuvarande Terminal 5) invigs 1976 av kung Carl XVI Gustaf. All utrikestrafik, reguljär och charter, flyttar hit.

Inrikes 1 (nuvarande Terminal 4) invigs 1983 av kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia. Den 1 januari 1984 flyttar SAS inrikes och Linjeflyg (från Bromma) hit.

Det visar sig att terminalen är 25 procent för liten från dag ett. Inrikestrafiken har nämligen vuxit långt mer än prognoserna förutspått.

Inrikes 2 (nuvarande Terminal 2) invigs 1990 av prins Bertil. Hit flyttar SAS inrikes. Men med en kraftig lågkonjunktur sjunker passagerarsiffrorna och SAS flyttar ut igen 1992. Terminalen byggs om till en kombinerad in- och utrikesterminal. Nu döps terminalerna om och får nummer (2, 3, 4, 5) istället för namn.

Den 10 november 1998 går det officiella startskottet för bana 3. Konjunkturen har åter gått upp och flygresandet ökar som aldrig förr. Det är trångt på Arlanda. Med banan följer byggandet av nytt torn, ny brandstation och ny terminal (en tredje pir på Terminal 5). 1999 börjar Arlanda Express, snabbtåget, att trafikera Stockholm C–Arlanda.

Sverige går med i Schengen-samarbetet år 2001 och flygplatsen måste anpassas till de nya reglerna. Det innebär ombyggnader av terminalerna 2 och 5. Terminal 2 blir nu enbart en utrikesterminal, och Terminal 5 får en fjärde våning. Detta för att kunna separera Schengen-passagerare från passagerare från tredje land.

Den 23 december 2001 tas det nya flygtrafikledningstornet, 83 m högt, i drift. I januari 2002 tas också en ny pir i Terminal 5 i bruk. Torn, pir och bana 3 invigs sedan den 29 maj 2002 av kronprinsessan Victoria. Men det blir utan invigningsflygning – den sker istället den 17 april 2003, då den tredje banan till slut kan tas i drift.

På 100-årsdagen av bröderna Wrights första flygning, det vill säga den 17 december 2003, inviger också infrastrukturminister Ulrika Messing Arlandas hela utvidgning: Bana 3, den tredje piren på Terminal 5, nya flygtrafikledningstornet och järnvägen in till Arlanda C.

Den 1 juni 2005 tas de första spadtagen för det nya flygfraktområdet – Arlanda Cargo City. Sedan dess har flera fraktterminaler tillkommit och flygfrakten snabbt expanderat.

2006 Cargo City på Arlanda invigs.

Jumbo Hostel, världens första hotell i en jumbojet, tar 2008 plats på flygplatsinfarten.

År 2009 certifieras Arlanda som första flygplats i världen på den högsta nivån i det europeiska programmet ACA (Airport Carbon Accreditation), som graderar flygplatsers klimatpåverkan.

LFV delas i två delar 2010. Flygplatsbolaget Swedavia bildas och tar ett samlat grepp om Sveriges 10 viktigaste flygplatser.

Clarion Hotel Arlanda Airport invigs i november 2012, som den första delen av flygplatsstaden Airport City Stockholm. Pendeltåget Stockholm-Uppsala börjar trafikera Arlanda, vilket gör att flygplatsen når ett av sina viktigaste miljömål; nu reser 51 procent av resenärerna kollektivt till flygplatsen.

Nya helt ombyggda Terminal 2 invigs i maj 2013; 2 500 nya kvadratmeter med nya transitytor, butiker och restauranger. Dessutom byggs minigallerian Sky Bridge, en ny del av SkyCity som binder ihop byggnaden med hotell Clarion. Här öppnar flera nya butiker och restauranger. Resandet ökar så det knakar och glädjen är stor när Norwegian startar långlinjer från Arlanda och det femstjärniga flygbolaget Emirates börjar flyga Arlanda–Dubai. Det börjar bli trångt i alla Arlandas terminaler.

Swedavia lanserar 2014 en långsiktig plan för utveckling av Stockholm Arlanda Airport – de närmaste 30 åren ska 13 miljarder investeras i flygplatsen. Målet är att bli Skandinaviens ledande flygplats!

Stockholm Arlanda Airport ligger vid hjärtat av Skandinavien. Internationellt är flygplatsen ett nav för trafik till och från Skandinavien och Östersjöområdet. I detta område finns just nu det starkaste linjenätet på Arlanda, med totalt 180 olika destinationer nationellt och internationellt.

Nav för marktrafiken

I Stockholmsregionen är Arlanda ett nav även för marktrafiken, med goda vägförbindelser, busslinjer, fjärrtåg, snabbtåg (Arlanda Express) och pendeltåg. Men mycket återstår fortfarande att förbättra när det gäller kollektivtrafiken i regionen – från flera områden är bil idag det enda alternativet.

Flygplatsen ökar arbetstillfällen

På Stockholm Arlanda Airport finns omkring 600 olika företag med runt 15 000 anställda. Flygplatsen ger indirekt ytterligare 1 000 anställningar per miljon resenärer och runt 2 000 arbetstillfällen i regionen för taxiförare, förskolepersonal med flera. På så sätt sysselsätts drygt 50 000 människor utöver de som arbetar på flygplatsen.

Arlanda viktig för turismen

Utländska besökare handlar, bor och äter för 60 miljarder per år i Sverige. Det är mer än bilexporten, mer än läkemedelsexporten och tio gånger mer än musikexporten. Resandet spås öka och här spelar Stockholm Arlanda Airport en viktig roll.

Flygplatsens betydelse för export och näringsliv

Sverige är ett av världens mest exportberoende länder, och exporten bygger på att varorna och tjänsterna säljs på plats, ute i världen, då många affärer görs genom mänskliga möten. Flyget till och från Arlanda är viktigt för företag vars anställda reser i tjänsten för att göra affärer i andra länder och i övriga Sverige. Varje år flygs dessutom varor för cirka 90 miljarder kronor ut i världen från Sverige. Exempel på varor vars export är beroende av flygfrakten är elektronik och läkemedel.

I Stockholmsregionen bor idag 25 procent av Sveriges befolkning och regionen står för mer än 30 procent av Sveriges BNP. Stockholmsregionen bidrar därmed till en större del av Sveriges BNP än någon annan region i landet. Undersökningar visar att över hälften av företagen i Stockholmsregionen anser att Arlanda är avgörande eller mycket viktig för verksamheten. Arlanda kommer dessutom på sjätte plats när företagen rankar 13 olika framgångsfaktorer.

Arlandas roll för kultur och kunskap

Flyget är även betydande för bland annat kultur- och kunskapsutbyten. Sverige är ett kunskapsrikt land, med universitet, högskolor och specialistföretag som är beroende av goda kommunikationer för utbyte av kunskap och erfarenheter med omvärlden. Ett annat exempel är idrotten. För att höra till de bästa måste man mäta sig med de bästa och kunna ta flyget till en tävling – oavsett var i världen den äger rum. De 180 destinationer som Stockholm Arlanda Airport erbjuder i Sverige, Europa och övriga världen är därför viktiga för att både tankar, ekonomi och välfärd ska växa.

Regionala samarbeten för utvecklingen framåt

Att vara en del av regionen och att arbeta för att driva utvecklingen framåt är viktigt för Arlanda. Därför ingår flygplatsen i flera olika samarbetsformer.

Trafikverket är den myndighet som ansvarar för att peka ut riksintressen för kommunikation. Den 31 mars 2021 fastställde Trafikverket ett nytt riksintresse för Stockholm Arlanda Airport

Influensområde för buller

Runt flygplatsen preciseras influensområde för buller (karta 1). Bullerkurvorna baseras på riktlinjer från trafikbullerförordningen (förordning 2015:216) och bygger på trafikscenarion med upp till 540 000 rörelser. Inom området tillåts ingen störningskänslig bebyggelse. För Arlanda finns dessutom ett influensområde för lågfartstrafik som är en konsekvens av villkor 5 i flygplatsens miljötillstånd. Inom lågfartsområdet tillåts bebyggelse men nya eller utökade tätorter får inte uppstå.

Karta 1: Influensområde för buller samt lågfartsområde.

Hinderbegränsande ytor och procedurhinderytor

Runt flygplatsen pekas hinderbegränsande ytor och procedurhinderytor ut som en del av riksintresset. Som grundregel får de hinderbegränsande ytorna inte genomträngas och om risk för genomträngning föreligger måste en flyghinderanalys göras.

Höjdbegränsningarna inom procedurhinderytorna ska inte ses som gränser som aldrig får genomträngas, men utgör gränser för när det krävs att det genomförs en flyghinderanalys för att kunna få ett besked om eventuell påverkan på flygoperativa procedurer.

I kapitel 6.2 och 6.3 i Trafikverkets utpekande av Riksintresset Arlanda, kan man läsa mer om dessa ytor. I nedan klickbara kartor framgår utbredningen av hinderbegränsande ytor (karta 2) samt procedurhinderytor (karta 3 & 4). Där kan kommuner eller andra intressenter se om ett tilltänkt exploateringsområde ligger inom något av ovan beskrivna områden och i så fall vidta beskrivna åtgärder.

Se hela rapporten här: Riksintresseprecisering för Stockholm Arlanda Airport

Karta 2: Hinderbegränsande område inklusive tillkommande rullbanor.

Karta över hinderbegränsande område, öppnas i GIS eller CAD.

Karta 3: Procedurhinderytor för Arlanda och Bromma för de ytor som överlappar varandra.

Karta över procedurhinderytor för Arlanda och Bromma, öppnas i GIS eller CAD.

Karta 4: Procedurhinderytor för Arlanda, höjder anges i AMSL (RH2000). Innanför lila linje gäller maximalt 50 meter AMSL, 50 meter över 0-planet (RH2000).

Karta över procedurhinderytor Arlanda, öppnas i GIS eller CAD.

Här läser du mer om olika samarbeten där Arlanda ingår.

ARLANDAREGIONEN

Ett samverkansforum mellan kommunerna Sigtuna, Upplands Väsby, Vallentuna, Knivsta samt Swedavia som syftar till att säkra en positiv utveckling som gynnar både kommunernas och Stockholm Arlanda

Airports utveckling. Samverkansarbetet fokuserar främst på att få till stånd nödvändiga investeringar inom trafikinfrastruktur, bostadsbyggande, näringslivsutveckling samt klimat- och miljö.

CONNECT SWEDEN

Connect Sweden etablerades 2013 och är ett samverkansprojekt som syftar till att stärka Sveriges internationella flygförbindelser, och därmed landets konkurrenskraft. Målet är att stärka Stockholm

Arlanda Airports position som Skandinaviens ledande hub. I projektet deltar bland andra Länsstyrelsen Stockholm, Region Stockholm, Stockholms Handelskammare samt företrädare från näringslivet och andra sektorer i samhället.

SVENSKT FLYG

Föreningen Svenskt Flyg samlar representanter för Sveriges flygsektor. Medlemmarna består av bland annat flygplatser, flygbolag, flyg- och rymdindustrin samt aktörer inom flygtrafiktjänster och luftfartsfrågor.

Syftet med verksamheten är att genom dialog och samverkan med samhällets övriga aktörer stärka förtroendet för det kommersiella flyget och flygindustrin så att dessa ges möjligheter att verka och utvecklas i Sverige.

Föreningen Svenskt flyg är ansvarig för uppföljningen av flygbranschens färdplan för fossilfri konkurrenskraft inom ramen för Fossilfritt Sverige.

MÄLARDALSRÅDET

Mälardalsrådet är en politisk samverkansorganisation för kommunerna och regionerna i Stockholm-Mälarregionen. Rådet driver - i samarbete med näringsliv och akademi medlemmarnas frågor för nå konkreta resultat inom infrastruktur och kompetensförsörjning. Swedavias fokus för arbetet i Mälardalsrådet ligger på att förbättra den internationella tillgängligheten och konkurrenskraften, skapa effektiva godstransporter samt att förbättra intermodaliteten och det kollektiva resandet till och från Stockholm-Arlanda Airport.

VIKTIGA LOKALA OCH REGIONALA SAMARBETEN

Swedavia bjuder in regionala representanter från politiken, näringslivet, akademin regionerna till så kallade Flygråd för att diskutera aktuella frågor med koppling till vårt uppdrag och vår verksamhet. Swedavia deltar utöver det i flera forum, bland annat Go:Connect i Göteborg, Sveriges Handelskamrar

Turistnäring

Stockholm Arlanda Airport är också aktivt i ett flertal marknadsföringsinitiativ för att locka resenärer till Stockholm och Mälarregionen. 

Utsiktsplatsen ligger på en kulle vid Halmsjön, på vägen mot Almunge/Norrtälje precis vid norra banänden av bana 3. Strax intill kullen passerar taxibana W, som flygplanen använder för att komma till och från Terminal 5 och de övriga östra delarna av flygplatsen.

På kullen finns ett större regnskydd med sittplats. På andra sidan sjön hittar du också en enklare badplats om du vill passa på att ta ett bad.

Utsiktsplatsen är byggd av Arlanda tillsammans med Svensk Flyghistorisk Förening, SFF.

Vägbeskrivning för bil

Åk väg 273 mot Almunge/Norrtälje (skyltat från huvudinfarten samt från Märsta). Du svänger vänster direkt efter den andra taxibanebron, skyltat "Skogsvägen" och "utsiktsplats". Kullen ligger på höger sida, parkering finns uppe på kullen.

Vägbeskrivning för kollektivt resande

Ta SL-buss 583, Märsta-Arlanda och fortsätt förbi terminalerna. Går du på bussen vid terminalerna, åk i riktning "Arlanda". Gå av vid hållplats "Skogsvägen/Östra Hangarvägen" som ligger strax nedanför kullen och är busslinjens ändhållplats.