PFOS

PFOS anses även vara ett så kallat Persistent Bioackumulerande Toxiskt ämne, det vill säga PBT-ämne. Persistent betyder att det är stabilt och svårnedbrytbart i naturen, bioackumulerande att ämnet anrikas i näringskedjan i ett ekosystem och toxiskt att det är giftigt.

I början av 2000-talet uppmärksammades en diffus spridning av högfluorerade PBT-ämnen till miljön. PFOS, som inte längre tillverkas vare sig i Europa eller i USA, har via sitt breda användningsområde spridits över hela jorden.

Tidigare användning av PFOS på Arlanda

Att PFOS finns i mark och vatten på flygplatsen beror på att ämnet förekom i det brandsläckningsmedel, AFFF, som användes från omkring 1980-talet till någon gång under åren 2004-2005 vid brandövningar på flygplatsens brandövningsplats.

Vid en undersökning på Stockholm Arlanda Airport under 2008 identifierades förekomst av PFOS i bland annat Halmsjön och i Kättstabäcken. Sedan dess har Swedavia arbetat för att öka kunskapen om var PFOS förekommer på flygplatsen samt hur det sprids och beter sig.

Under 2010 genomfördes en provtagning av flygplatsens brandbilar som visade att det fortfarande fanns rester kvar av PFOS i bilarnas tankar. Under juni 2011 sanerades därför samtliga brandbilar på Arlanda. Efter utförd sanering infördes ett nytt fluorfritt brandsläckningsskum (Moussol 3/6-FF) i brandbilarna. Det nya brandskummet bildar koldioxid och vatten när det bryts ner.

Projektet RE-PATH

År 2009 startades projektet RE-PATH, ”Risks and Effects of the disperson of PFAS on Aquatic, Terrestrial and Human populations in the vicinity of International Airports”, som var ett samfinansierat forskningsprojekt av Naturvårdsverket, via Stiftelsen IVL, och Swedavia AB.

Syftet med RE-PATH, som var ett femårigt projekt, var dels att utreda och klarlägga förekomst och spridning av perfluorerade ämnen dels att undersöka risker för människa och miljö samt möjliga åtgärder som kan vidtas kring svenska storflygplatser (Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport).

I projektet ingick en nationell referensgrupp med representanter från myndigheter, företag och organisationer. Årligen hölls ett referensgruppsmöte. Projektets arbete dokumenterades i en årlig rapport vilken omfattar både Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport.

Hämta rapporten på projektets hemsida.

Projektet RE-PATH 2

Som en fördjupning av projektet RE-PATH startades ett nytt samarbetsprojekt med IVL år 2015, kallat RE-PATH 2. Syftet var att studera spridningen av PFAS-ämnen i mark, yt- och grundvatten kring flygplatsens brandövningsplats, att utreda transporten av PFAS i olika matriser som jord, grund- och ytvatten, att studera hur fysikaliska och kemiska egenskaper i marken påverkar utlakningen och transporten av PFAS samt att utvärdera hur väl Naturvårdsverkets riktvärdesmodell fungerar för att beräkna platsspecifika riktvärden för PFAS i jord.

Fiskeförbud i Halmsjön

2008 införde Swedavia, dåvarande LFV, fiskeförbud i Halmsjön som ligger i anslutning till Stockholm Arlanda Airport. Fiskeförbudet infördes för att förhindra allmänheten från att exponeras av PFOS genom att äta fisken. Analys av abborrar från Halmsjön har visat att fisken innehåller förhöjda halter av PFOS. Översatt till vad som är tolererbart som människoföda så innebär de uppmätta halterna att en vuxen person rekommenderas att äta som mest 1 portion fisk (115 g) varannan månad.

Det är fortfarande tillåtet att bada i Halmsjön då PFOS inte tas upp genom huden. Halterna PFOS i sjövattnet innebär inte heller att några kallsupar utgör någon fara. Vattnet ska dock inte användas till dricksvatten.

Nya regler för PFOS

Nya nationella regler för PFOS trädde i kraft den 27 juni 2008. De nya reglerna innebär förbud mot att använda PFOS och ämnen som kan brytas ned till PFOS i kemiska produkter och varor. Några undantag, som inte är tidsbegränsade, finns för vissa applikationer inom fotolitografisk och fotografisk industri, förkromning samt i hydrauloljor inom flygindustrin. Brandsläckningsskum som innehöll PFOS och som fanns på marknaden före den 27 december 2006 fick användas till och med den 27 juni 2011.

Människan och PFOS

Människan exponeras för PFOS främst genom mat och dryck. PFOS har visat sig överföras från moder till barn via bröstmjölken. PFOS har påvisats påverka spermieproduktion, leverfunktion och kolesterolvärdena.

Det finns för närvarande inga uppgifter som tyder på att perfluorerade ämnen skulle innebära en akut hälsofara. Det finns därför ingen anledning för privatpersoner att göra sig av med produkter, exempelvis allvädersjackor, som kan innehålla sådana ämnen. Det är dock av största vikt att perfluorerade ämnen inte ökar ytterligare i naturen, i djur och i människor.