Miljö på Malmö Airport
Malmö Airport arbetar för att minimera verksamhetens negativa miljöpåverkan. Vi är, liksom Swedavias övriga flygplatser, en av världens mest klimatsmarta och vi tar ständigt nya steg för att bli ännu bättre. Vid utgången av 2020 nådde Swedavia målet om 0 fossila koldioxidutsläpp från den flygplatsverksamhet bolaget har i egen regi.
Malmö Airports uppgift är att tillgodose de behov av flygresor och godstransporter som finns hos regionens medborgare och näringsliv. Malmö Airport arbetar inom flera områden för att minimera verksamhetens negativa miljöpåverkan. Minskade koldioxidutsläpp är ett av områdena som står i fokus.
Malmö Airports uppgift är att tillgodose de behov av flygresor och godstransporter som finns hos regionens medborgare och näringsliv.
Malmö Airport arbetar inom flera områden för att minimera verksamhetens negativa miljöpåverkan. Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling. Swedavia arbetar kraftfullt med att minska de egna utsläppen av bland annat koldioxid – ett arbete som har gett betydande resultat. Swedavia fortsätter detta arbete med nollutsläpp av koldioxid som slutmål år 2020. Mellan 2005 och 2014 minskade koldioxidutsläppen med mer än 90 % på Malmö Airport.
Klimatarbete
Vår nollvision
Under 2020 nådde Swedavia målet om inga fossila koldioxidutsläpp från den flygplatsverksamhet vi har i egen regi.
Ett omfattande arbete ligger bakom vår framgång att nå noll fossila koldioxidutsläpp. Vi köper in grön el till hela verksamheten, reservkraften går på HVO (hydrerad vegetabilisk olja), fordonsflottan går på HVO, fossilfri gas eller grön el samt biogasol och biogas köps in.
Utökat klimatarbete
Alla Swedavias flygplatser är certifierade på nivån ACA 3+ enligt Airport Council International (ACI) Europes standard för flygplatsers klimatarbete. Det innebär att våra flygplatser kontinuerligt minskar fossila koldioxidutsläpp från den egna verksamheten, kompenserar för de utsläpp som hittills inte reducerats och vi bidrar till att andra verksamheter vid flygplatserna minskar sina utsläpp. Vid utgången av 2020 nådde vi vårt mål om fossila koldioxidutsläpp från den flygplatsverksamhet vi har i egen regi.
Nästa mål är att samtliga flygplatser når nivå - ACA 4+ vilket innebär att även halkbekämpning, avvisningsmedel och köldmedia ska ingå i mätningarna. Vi ska även i högre grad involvera och samarbeta med andra aktörer med betydande koldioxidutsläpp på flygplatserna för att fortsätta minska utsläppen tillsammans. På sikt ska all verksamhet på våra flygplatser gå över till förnybara energikällor. Arbetet ligger i linje med IPCC scenario för 1,5 grad och Swedavias strategi och mål för en proaktiv klimatomställning.
Här kan du läsa mer om programmet.
Miljötillstånd
I november 2013 meddelade Mark- och miljödomstolen vid Svea Hovrätt att Swedavias ansökan om nytt miljötillstånd för Malmö Airport har vunnit laga kraft.
Förändringen som Swedavia ansökte om gällde framför allt möjlighet att göra om- och tillbyggnader av anläggningar inom flygplatsområdet och att omfördela flygrörelser över dygnet. Vilket innebär utrymme för fortsatt utveckling av Malmö Airports verksamhet under lång tid.
Antalet tillåtna flygrörelser är oförändrat jämfört med det tidigare tillståndet, 77 000 tillåtna flygrörelser totalt, 40 000 tillåtna rörelser med tunga flygplan.
Miljöpåverkan och policy
Därför är det viktigt att ständigt sträva efter att minska den negativa miljöpåverkan från flygplatsen. Främst genom att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser, minska övriga utsläpp till luft och vatten, samt minimera kemikalieanvändningen och uppkomsten av avfall.
Det är en självklarhet att följa gällande miljölagstiftning samt övriga tillämpliga nationella och internationella regler och krav. Swedavia, som driver flygplatsen, ska även verka för att flygbuller och emissioner från flygverksamheten begränsas. För att detta ska uppnås krävs det att man arbetar efter följande strategier:
- Hänsynen till miljön ska genomsyra varje del av verksamheten och vägas in i beslut.
- Klimatpåverkan är flygbranschens viktigaste miljöfråga och ska prioriteras i alla beslut och aktiviteter.
- Swedavia ska ständigt energieffektivisera verksamheten och styra den mot en hållbar användning av resurser.
- Swedavias medarbetare ska alla vara delaktiga i företagets miljöarbete och vara väl förtrogna med den relevanta lagstiftningen.
- Swedavia ska bedöma och hantera verksamhetens miljörisker på ett systematiskt sätt.
- Swedavia ska aktivt delta i det lokala, regionala, nationella och internationella arbetet i syfte att minska den negativa miljöpåverkan från flygbranschen och verka för en hållbar utveckling av flygplatserna
Landningar kräver inte något starkt motorpådrag, men skapar ändå höga bullernivåer på marken just under den sista delen av inflygningen, eftersom den sker på låg höjd.
Swedavia, som äger och driver Malmö Airport, har infört ett prissystem som innebär att det är billigare för flygbolagen att starta med moderna, tystare flygplanstyper än med äldre bullriga. Internationellt pågår kontinuerligt ett arbete för att minska flygbullret. Till exempel får inte längre de mest bullriga planen trafikera flygplatser inom EU. Detta har påverkat flygbolagen att byta ut äldre plan mot nya moderna plan.
Flygvägarna till och från flygplatsen är fastställda i miljötillståndet så att bullret från flygplanen ska störa så lite och så få som möjligt. Flygvägsuppföljning sker kontinuerligt och rapporteras varje kvartal till Länsstyrelsen i Skåne, som är tillsynsmyndighet.
Varje flygplats har bullervillkor för sin verksamhet. För Malmö Airport innebär det att de bostäder som ligger i de mest utsatta områdena har bullerisolerats.
En stor del av allt avfall som uppstår på flygplatsen är en resurs som går att återanvända, återvinna eller använda för energiutvinning. Farligt avfall hanteras separat, så att de skadliga ämnena inte sprids.
I terminalbyggnaden källsorterar passagerarna sitt avfall i fyra fraktioner: tidningar, returburkar, PET-flaskor och brännbart avfall.
Så här fungerar anläggningen:
Anläggningen på flygplatsen består av en solvärmeanläggning och en panncentral. Panncentralen består av fyra pannor. De två huvudpannorna på vardera 2,5 MW värme använder pellets som bränsle. Reserv- och topplastpannan på fyra MW använder biologisk, vegetabilisk olja alternativt EO1. Under 2013 tas en mindre panna på 500 kW i bruk. Den kommer framförallt att användas sommartid tillsammans med solvärmeanläggningen.
Under större delen av året levereras även värme från solvärmeparken. Anläggningen levererar en effekt upp till ca 300 kW och består av 5 600 vakuumrör. Flygplatsen valde vakuumrör av två skäl. Dels ger de större värmeutbyte än motsvarande yta hos plana solfångare och dels motsvarar de flygplatsens säkerhetskrav: vakuumrören ger nämligen inga reflektioner som kan störa flygtrafiken.
Den producerade värmen levereras ut på det interna fjärrvärmenätet som täcker hela flygplatsområdet. Värmen växlas sedan över till tappvatten och värme vid respektive byggnad ute på flygplatsområdet.
Anläggningen har delvis finansierats genom bidrag från Naturvårdsverket och Länsstyrelsen/Boverket. Naturvårdsverket gav ett investeringsstöd på sex miljoner kronor i bidrag till projektet som bedömdes som en Guldklimp. Länsstyrelsen/ Boverket gav ett statligt investeringsstöd på 3,4 miljoner kronor.
Biobränsleanläggningen togs i drift 2007 och solvärmeanläggningen hösten 2008. Under 2011 levererade anläggningen cirka 220 MWh till det interna fjärrvärmenätet motsvarande energiförbrukningen för 15 normalstora villor.
De största utsläppen till luften runt Malmö Airport kommer idag från flygtrafiken och från vägtrafiken till och från flygplatsen.
För att uppmuntra flygbolagen att använda moderna flygplan, som är bättre för miljön, har Swedavia infört ett prissystem som gör att är startavgiften på flygplatserna är lägre ju renare motorer ett flygplan har.
Swedavia, som äger och driver Malmö Airport, arbetar också med frågan att förbättra kollektivtrafiken till flygplatsen.
Uppvärmningen av byggnader sker med egenproducerad fjärrvärme där solvärme, pellets och bioolja kombineras för en optimal drift utan utsläpp av fossil koldioxid.
Projektet startade 2007 med målsättningen att hitta och utvärdera en metod där bin och biprodukter används som indikatorer på luftkvaliteten. Under 2009 genomfördes de första analyserna av honung och bivax från tre olika lokaliseringar. Proverna togs från Malmö Airport och två referensprover från Staffanstorp och Skoghem i närheten av Gårdstånga. Syftet med analyserna var att se om det finns skillnader mellan proverna från Malmö Airport och referenserna men även att jämföra värdena utifrån ett konsumentperspektiv.
Analyser gjordes av ämnen som tillhör grupperna tungmetaller, flyktiga organiska kolväten (BTEX) samt polyaromatiska kolväten (PAH). Utsläpp av dessa ämnen kan uppstå vid förbränning av flyg- eller fordonsbränsle samt vid den dagliga verksamheten vid Malmö Airport (till exempel drivmedelshantering, ban- och vägbeläggning, lösningsmedelshantering eller vid renings- och kylanläggningar).
Resultatet av BTEX, HMF och tungmetaller visade utifrån ett konsumentperspektiv att alla analyser understeg de fastställda EU-gränsvärdena. I många fall var koncentrationen så låg att man inte ens kunde detektera ämnena. Vid jämförelse mellan referens- och Malmö Airportprov visade resultaten i en del fall högre koncentration vid Malmö Airport men en del visade lägre koncentration. Av de hittills genomförda analyserna på honung och bivax kan man inte dra några slutsatser om och i så fall på vilket sätt Malmö Airport påverkar den lokala luftkvalitén.
Eftersom bin rör sig över ett stort område, ofta inom en radie av upp till fyra kilometer, anses de prover som tas på bin eller honung vara representativa för de lokala miljöförhållandena.
Flygplanen avisas med propylenglykol. Halkbekämpning av banorna sker i första hand mekaniskt, med plogning, sopning, blåsning och sandning. Om detta inte är tillräckligt används kaliumacetat. Även urea används som halkbekämpningsmedel av flygsäkerhetsskäl vid svåra väderförhållanden. Ämnena har låg giftighet, är lättnedbrytbara i naturen men har en hög syreförbrukning vid nedbrytning. Ämnena kan därför orsaka syrebrist i vattendrag och grundvatten om det sker utsläpp av stora mängder.
Den glykol som blir kvar på marken när ett flygplan har avisats samlas upp och töms i en tät damm varifrån den sedan skickas till Svedalas reningsverk som utnyttjar den som kolkälla i sina reningsprocesser.
Dagvatten från flygplatsplattorna tas om hand i ett luftat utjämningsmagasin för dagvatten som har anlagts vid infartsvägen till flygplatsen. I det luftade magasinet bryts eventuella rester av acetat och glykol ned för att undvika syrebrist i bäckar och åar nedströms flygplatsen. Magasinet fungerar även som sedimenteringsbassäng för partikulära tungmetaller samt som oljefälla.
PFOS (perfluoroktansulfonat) är ett av de mest kända ämnena i denna grupp och det har även använts i brandsläckningsskum, bland annat på Swedavias flygplatser. De senaste åren har man funnit att PFOS kan orsaka skador hos djur. Det kan även finnas en risk för skador hos människor, även om man hittills inte påvisat några sådana när människor är föremål för så kallad normalexponering från PFOS i hushållsnära produkter, dricksvatten, livsmedel eller fisk. PFOS bryts dock inte ner, varken i miljön eller i människokroppen varför halterna kontinuerligt ökar hos individer som exponeras.
Forskningsprojekt om PFOS
Sedan 2008 pågår ett forskningsprojekt om PFOS i miljön som har inletts på bland annat Swedavias initiativ. Projektet RE-PATH syftar till att utreda och klarlägga förekomst, spridning och risker för människa och miljö samt att undersöka möjliga åtgärder när det gäller perfluorerade ämnen. I projektet används Göteborg Landvetter Airport och Stockholm Arlanda Airport som forskningsobjekt.
PFOS vid Malmö Airport – nuvarande kunskapsläge
Sedan 2008 används inte längre släckningsskum som innehåller PFOS vid brandövningar på Malmö Airport. Flygplatsens brandövningsplats är sedan anläggningen togs i bruk på 1970-talet utrustad med en tät bottenplatta som samlar upp det vatten och släckningsskum som faller på plattan. Uppsamlat vatten pumpas därefter via en luftad damm till Svedala avloppsreningsverk. Via ordinarie kontrollprogram för flygplatsen har emellertid visat sig att PFOS även har läckt ut i marken vid brandövningsplatsen och dess omgivningar. Troligtvis är källan till de förhöjda halterna det släckskum som tidigare använts.
Med anledning av att PFOS påträffades utanför uppsamlingssystemet vid brandövningsplatsen under 2009 utökades kontrollen av det dagvatten som lämnar flygplatsområdet. Då de inledande provtagningarna av dagvattnet även här visade på förhöjda halter av PFOS informerades berörda intressenter såsom Länsstyrelsen, kommuner, sportfiskeföreningar, vattenvårdsförbund och närboende. En referensgrupp för uppföljning av arbetet bildades 2011.
I maj 2011 utfördes vattenprovtagning i samtliga närliggande sjöar nedströms flygplatsen – i Fjällfotasjön och Börringesjön i Sege ås avrinningsområde och i Björkesåkrasjön och Häckebergasjön i Höje ås avrinningsområde. Dessa resultat visade på normala halter i Björkesåkrasjön och Häckebergasjön, men klart förhöjda halter PFOS i Fjällfotasjön och Börringesjön. Detta ledde till att planerad provtagning av fisk under juni 2011 koncentrerades till Fjällfotasjön och Börringesjön.
Resultaten från denna första analys omgång av fisk från Fjällfotasjön och Börringesjön har visat på klart förhöjda halter av PFOS. Länsstyrelsen beslutade därför om förbud mot att sälja fisk från Fjällfotasjön och ål från Börringesjön, på grund av alltför höga halter av PFOS i fisk och vatten. Generella rekommendationer kring konsumtion av påverkad fisk hanteras av Livsmedelsverket.
Ytterligare utredningar har redovisats till Länsstyrelsen bland annat avseende frigående vilt i området. I riskbedömningen och analysen, som gjordes av WSP med utgångspunkt från riktlinjer från den Europeiska livsmedelsmyndigheten EFSA:s expertgrupp CONTAM, bedömdes dovhjort och vildsvin som helt riskfritt att äta. Barn och kvinnor i fertil ålder bör dock avstå ifrån att äta livsmedel som innehåller vildsvinslever med ursprung i området kring Malmö Airport. Andra vuxna kan äta vildsvinslever ifrån området vid några enstaka tillfällen per år.
Vad sker härnäst?
Swedavia har sedan januari 2012 ett kolfilter installerat på brandövningsplatsen för att minimera spridning av PFOS till diken och spillvatten. Våren 2013 togs ett system för ytterligare förbättrad uppsamling i bruk. Swedavia kommer att utföra en upprepad provtagning av vatten och fisk i sjöarna i flera år framöver. Resultaten presenteras för länsstyrelsen och för referensgruppen. Inom några år kommer man att kunna bedöma hur PFOS-halten klingar av i ytvattnet runt flygplatsen.
Sedan 2011-06-27 är all användning av brandsläckmedel innehållande PFOS förbjuden inom EU.
Swedavia, som äger och driver Malmö Airport, är sedan år 2006 ett klimatneutralt företag. För att minska utsläppen av fossil koldioxid vid flygplatsen byggdes år 2007 en pellets- och biooljeeldad panncentral. Biobränsleanläggningen drivs i kombination med en solvärmepark, vilket gör att Malmö Airport mellan åren 2005 och 2014 har minskat CO2-utsläppen med över 90 procent. Sedan år 2006 säljer och använder vi enbart grön el.
För att kompensera för de koldioxidutsläpp som ännu inte har kunnat tas bort med egna åtgärder, köper Swedavia certifikat från projekt i utvecklingsländer. Certifikaten garanterar att motsvarande utsläppsminskning sker genom projekten och inom ramarna för FN:s klimatsamarbete. På så sätt uppnås klimatneutralitet. Just nu har vi valt att samarbeta Tricorona för val av kompensationsprojekt. De närmaste åren är projekten vindkraftprojekt i Kina och ett biomassakraftverk i Indien.
Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och Swedavia arbetar kraftfullt med att minska de egna utsläppen av bland annat koldioxid. Ett arbete som har gett betydande resultat. Swedavia fortsätter detta arbete med nollutsläpp av koldioxid som slutmål år 2020.
Miljöledningssystem
Den 1 mars 2006 blev Malmö Airport miljöcertifierad enligt ISO 14001:2004. Certifieringen innebär att flygplatsen inte enbart lever upp till miljömyndigheternas krav utan dessutom till de övergripande och detaljerande miljömål som finns för Malmö Airport.
Inom flygplatsen utförs både interna och externa miljörevisioner. Syftet med dem är att stämma av att miljöledningssystemet används, är tillräckligt och är effektivt. Ett ständigt förbättringsarbete pågår, med skärpta krav, som gör att även miljömålen skärps för varje år. Flygplatsledningen följer upp miljöarbetet vid ledningens genomgång två gånger per år.
I maj 2012 blev hela Swedavia miljöcertifierat i ett gemensamt miljöledningssystem enligt ISO 14001.
Miljörapportering
Malmö Airport följer upp verksamhetens miljöpåverkan genom omfattande provtagnings- och mätprogram som rapporteras till länsstyrelsen.
Vill du läsa mer om flygplatsens miljöarbete kan du göra det i den årliga miljörapporten, som du hittar här på sidan.
Malmö Airport Miljörapport 2022, pdf
Bilaga 7 - Lägesrapport PFAS.pdf
Bilaga 8 - Resultat_PFAS_utredning.pdf
Bilaga 9 - Åtgardsprogram Cd.pdf
Bilaga 10 - Flygbullermätning 2022.pdf
Följ flygningar
Verktyget Webtrak som vi tidigare tillgängliggjort här på webbplatsen håller på att ses över och vi utreder möjligheterna att använda andra datakällor. Detta för att återigen kunna erbjuda boende i våra flygplatsers närhet en möjlighet att följa upp hur flygtrafiken rör sig. Information ska även kunna kopplas till bullermätningar där sådana finns tillgängliga.
Naturvård
Gräsmarkerna runt rullbanan vid flygplatsen är ett område på cirka 160 hektar och gränsar mot Häckeberga naturvårdsområden. De artgrupper som undersöktes var skalbaggar, gaddsteklar, dagfjärilar och kärlväxter, det vill säga örter, buskar och träd.
Stor variation av både växter och insekter
Resultaten visar att det finns en stor variation i artsammansättningen både vad gäller kärlväxter men också insekter. Här finns också en signalart, en typ av art som är användbar för att lokalisera och urskilja områden med höga naturvärden, som lever på de blomrika gräsmarkerna inne på flygplatsområdet.
Totalt påträffades sju rödlistade arter, det vill säga arter som är utrotningshotade eller riskerar att blir det, och en ört som är rödlistad: spädnarv.
Flera arter och områden har visst naturvärde
Fyra områden har pekats ut som områden med ett visst naturvärde, alltså områden som är av betydelse för biologisk mångfald. Fyra arter föreslås som naturvårdsarter eftersom de har ett visst naturvärde som är kopplat till flygplatsens gräsmarker.
Naturvårdsarterna är de rödlistade arterna ljus lergeting, lusernbi, mosshumla och fjärilen bredbrämad bastardsvärmare.
Goda förutsättningar att utveckla de höga naturvärdena
- Det finns några ruderatmarker, det vill säga öppen mark utan täckande växtlighet som ofta störs av mänsklig verksamhet, med intressant vegetation och flera bomiljöer för vissa insekter.
- Gräsmarkerna är generellt frodiga för att vara hävdade gräsmarker men det finns inslag av renodlade torrmarker med gott om torrmarksarter.
- Den stora arealen på 160 hektar gräsmark är en viktig blomresurs för flera insekter.
Undersökningarna under 2014 har gett god kunskap om vilka biotoper (omgivning där vissa växt- eller djursamhällen hör hemma), vilka arter och vilka skötselbehov som är lämpliga att gynna och utveckla.
Slutsatsen av fältinventeringen och diskussionen med fältpersonal är att det finns goda förutsättningar att genom en anpassad drift gynna och utveckla de höga naturvärden som finns på Malmö Airport.