Miljö
Miljöfrågor är prioriterade på Swedavia och Malmö Airport arbetar ständigt inom flera olika områden för att minska sin miljöpåverkan.
Swedavias klimatarbete
Fossilfria flygplatser
Under 2020 nådde Swedavia målet om inga fossila koldioxidutsläpp från den flygplatsverksamhet vi har i egen regi.
Ett omfattande arbete ligger bakom vår framgång att nå fossilfria koldioxidutsläpp. Vi köper in förnybar el till hela verksamheten och reservkraften går på HVO100 (hydrerad vegetabilisk olja), fordonsflottan går på HVO100, fossilfri gas eller förnybar el samt biogasol och biogas köps in.
Under slutet av 2025 nådde Swedavia sitt nästa uppsatta klimatmål, då alla stadigvarande eller återkommande aktörer på flygplatsen enbart använder fossilfri energi i sin verksamhet på flygplatsen. Arbetet ligger i linje med IPCC scenario för 1,5 grad och Swedavias strategi och mål för en proaktiv klimatomställning.
Swedavias klimatfärdplan beskriver hur Swedavia bidrar till klimatomställningen. Den omfattar både omställningen av den egna flygplatsverksamheten och det gemensamma arbetet med flygbolag, marktjänstbolag, leverantörer och myndigheter. Färdplanen visar hur åtgärder och samarbeten hänger samman och hur Swedavia steg för steg arbetar för att nå målet om fossilfri verksamhet till 2050.
Mer om flygets omställning och hur Swedavia jobbar för fossilfria flygplatser
Airport Carbon Accreditation (ACA)
Airport Carbon Accreditation är ett ramverk inom Airport Council International (ACI) som utvärderar flygplatsers arbete med att hantera och minska sina koldioxidutsläpp. Ramverket har sju nivåer.
ACA nivå 5 är den högsta certifieringsnivån och innebär att flygplatsen har uppnått och upprätthåller nettonollutsläpp för sina egna verksamhetsutsläpp (Scope 1 och 2). Certifieringen kräver även att flygplatsen aktivt arbetar med att kartlägga, påverka och minska utsläpp från tredje part (Scope 3) genom samverkan med aktörer i hela värdekedjan och en tydlig plan mot nettonollutsläpp.
Alla Swedavias flygplatser är minst certifierade på nivån ACA4+ enligt Airport Council International (ACI) Europes standard för flygplatsers klimatarbete. Nästa mål är att samtliga flygplatser når nivå ACA5, vilket innebär att vi i högre grad involverar och samarbetar med andra aktörer med betydande koldioxidutsläpp på flygplatserna för att fortsätta minska utsläppen tillsammans.
Sju av Swedavias tio flygplatser har certifierats till den högsta nivån ACA5; Stockholm Arlanda Airport, Göteborg Landvetter Airport, Malmö Airport, Ronneby Airport, Åre Östersund Airport, Visby Airport och Kiruna Airport. Under 2026 kommer övriga tre flygplatser – Bromma Stockholm Airport, Luleå Airport, Umeå Airport – certifieras enligt ACA5.
Miljöpåverkan
Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling, och Malmö Airport arbetar inom flera områden för att minimera verksamhetens negativa miljöpåverkan.
Buller
Bakgrund om flygbuller
Flygbuller uppstår när flygplan startar och landar, vid överflygningar och vid markaktiviteter som taxning och motorprovning. Bullret på marken blir högst vid start eftersom motorpådraget då är som högst. Landningar kräver inte något starkt motorpådrag, men skapar ändå höga bullernivåer på marken just under den sista delen av inflygningen, eftersom den sker på låg höjd.
Swedavias miljötillstånd för buller
Flygvägarna till och från flygplatsen är fastställda i miljötillståndet så att bullret från flygplanen ska störa så lite och så få som möjligt. Flygvägsuppföljning sker kontinuerligt och rapporteras varje kvartal till Länsstyrelsen i Skåne, som är tillsynsmyndighet. Varje flygplats har bullervillkor för sin verksamhet. För Malmö Airport innebär det att de bostäder som ligger i de mest utsatta områdena har bullerisolerats.
Tystare plan premieras
Swedavia, som äger och driver Malmö Airport, har infört ett prissystem som innebär att det är billigare för flygbolagen att starta med moderna, tystare flygplanstyper än med äldre bullriga. Internationellt pågår kontinuerligt ett arbete för att minska flygbullret. Till exempel får inte längre de mest bullriga planen trafikera flygplatser inom EU. Detta har påverkat flygbolagen att byta ut äldre plan mot nya moderna plan.
Flygtrafikens utsläpp
Det som flygmotorerna släpper ut är samma som vid all förbränning av fossilt bränsle: koldioxid, kväveoxider, kolväten, sot, partiklar, kolmonoxid och svaveldioxid. Ibland kan det lukta kraftigt av flygfotogen på flygplatsen. Det som luktar i flygfotogen är svavelföreningar, så kallade merkaptaner, som har en genomträngande, intensiv och karakteristisk lukt i mycket små koncentrationer. Svavelföreningarna tillhör samma grupp av ämnen som ställer till luktproblem i samband med massatillverkning (sulfatprocessen). Merkaptaner är ogiftiga i de låga koncentrationer som finns på flygplatsen.
Moderna plan med mindre utsläpp premieras
Ett sätt att minska utsläppen till luft är genom att uppmuntra flygbolagen att använda moderna flygplan som är bättre för miljön - startavgiften är lägre ju renare motorer ett flygplan har. Syftet är att påverka flygbolag med äldre plan eller gamla flygplansmotorer att byta ut dem till miljövänligare alternativ.
Flygplanens virvelvindar är inte bränsledumpning
Alla flygplan lämnar virvelvindar efter sig. När det är fuktigt väder ute syns virvlarna eftersom det bildas kondens av vattenångan i luften. Detta kan ibland se ut som att flygplanet släpper ifrån sig bränsle vid landning. Virvlarna efter flygplanet kallas vortex, som betyder virvel eller virvelvind.
Bränsledumpningar sker mycket sällan och endast i nödsituationer när ett fulltankat plan behöver nödlanda. Det är bara de största planen som har möjlighet att dumpa bränsle. Om en dumpning behöver ske ska den ske över vatten och på en så hög höjd att bränslet förångas innan det når marken.
Avisning av flygplan och halkbekämpning
Utsläpp till vatten sker framförallt på vintern när flygplan och banor, av flygsäkerhetsskäl, avisas och halkbekämpas. Flygplanen avisas med propylenglykol. Halkbekämpning av banorna sker i första hand mekaniskt, med plogning, sopning, blåsning och sandning. Om detta inte är tillräckligt används kaliumacetat. Även urea används som halkbekämpningsmedel av flygsäkerhetsskäl vid svåra väderförhållanden. Ämnena har låg giftighet, är lättnedbrytbara i naturen men har en hög syreförbrukning vid nedbrytning. Ämnena kan därför orsaka syrebrist i vattendrag och grundvatten om det sker utsläpp av stora mängder.
Överbliven glykolvätska
Den glykol som blir kvar på marken när ett flygplan har avisats samlas upp och töms i en tät damm varifrån den sedan skickas till Svedalas reningsverk som utnyttjar den som kolkälla i sina reningsprocesser.
Dagvatten
Dagvatten från flygplatsplattorna tas om hand i ett luftat utjämningsmagasin för dagvatten som har anlagts vid infartsvägen till flygplatsen. I det luftade magasinet bryts eventuella rester av acetat och glykol ned för att undvika syrebrist i bäckar och åar nedströms flygplatsen. Magasinet fungerar även som sedimenteringsbassäng för partikulära tungmetaller samt som oljefälla.
Bakgrund om PFOS
PFOS (perfluoroktansulfonat) är ett av de mest kända ämnena i denna grupp och det har även använts i brandsläckningsskum, bland annat på Swedavias flygplatser. De senaste åren har man funnit att PFOS kan orsaka skador hos djur. Det kan även finnas en risk för skador hos människor, även om man hittills inte påvisat några sådana när människor är föremål för så kallad normalexponering från PFOS i hushållsnära produkter, dricksvatten, livsmedel eller fisk. PFOS bryts dock inte ner, varken i miljön eller i människokroppen varför halterna kontinuerligt ökar hos individer som exponeras.
Forskningsprojekt om PFOS
Sedan 2008 pågår ett forskningsprojekt om PFOS i miljön som har inletts på bland annat Swedavias initiativ. Projektet RE-PATH syftar till att utreda och klarlägga förekomst, spridning och risker för människa och miljö samt att undersöka möjliga åtgärder när det gäller perfluorerade ämnen. I projektet används Göteborg Landvetter Airport och Stockholm Arlanda Airport som forskningsobjekt.
PFOS vid Malmö Airport – nuvarande kunskapsläge
Sedan 2008 används inte längre släckningsskum som innehåller PFOS vid brandövningar på Malmö Airport. Flygplatsens brandövningsplats är sedan anläggningen togs i bruk på 1970-talet utrustad med en tät bottenplatta som samlar upp det vatten och släckningsskum som faller på plattan. Uppsamlat vatten pumpas därefter via en luftad damm till Svedala avloppsreningsverk. Via ordinarie kontrollprogram för flygplatsen har emellertid visat sig att PFOS även har läckt ut i marken vid brandövningsplatsen och dess omgivningar. Troligtvis är källan till de förhöjda halterna det släckskum som tidigare använts.
Med anledning av att PFOS påträffades utanför uppsamlingssystemet vid brandövningsplatsen under 2009 utökades kontrollen av det dagvatten som lämnar flygplatsområdet. Då de inledande provtagningarna av dagvattnet även här visade på förhöjda halter av PFOS informerades berörda intressenter såsom Länsstyrelsen, kommuner, sportfiskeföreningar, vattenvårdsförbund och närboende. En referensgrupp för uppföljning av arbetet bildades 2011. I maj 2011 utfördes vattenprovtagning i samtliga närliggande sjöar nedströms flygplatsen – i Fjällfotasjön och Börringesjön i Sege ås avrinningsområde och i Björkesåkrasjön och Häckebergasjön i Höje ås avrinningsområde. Dessa resultat visade på normala halter i Björkesåkrasjön och Häckebergasjön, men klart förhöjda halter PFOS i Fjällfotasjön och Börringesjön. Detta ledde till att planerad provtagning av fisk under juni 2011 koncentrerades till Fjällfotasjön och Börringesjön.
Resultaten från denna första analys omgång av fisk från Fjällfotasjön och Börringesjön har visat på klart förhöjda halter av PFOS. Länsstyrelsen beslutade därför om förbud mot att sälja fisk från Fjällfotasjön och ål från Börringesjön, på grund av alltför höga halter av PFOS i fisk och vatten. Generella rekommendationer kring konsumtion av påverkad fisk hanteras av Livsmedelsverket.
Ytterligare utredningar har redovisats till Länsstyrelsen bland annat avseende frigående vilt i området. I riskbedömningen och analysen, som gjordes av WSP med utgångspunkt från riktlinjer från den Europeiska livsmedelsmyndigheten EFSA:s expertgrupp CONTAM, bedömdes dovhjort och vildsvin som helt riskfritt att äta. Barn och kvinnor i fertil ålder bör dock avstå ifrån att äta livsmedel som innehåller vildsvinslever med ursprung i området kring Malmö Airport. Andra vuxna kan äta vildsvinslever ifrån området vid några enstaka tillfällen per år.
Vad sker härnäst?
Swedavia har sedan januari 2012 ett kolfilter installerat på brandövningsplatsen för att minimera spridning av PFOS till diken och spillvatten. Våren 2013 togs ett system för ytterligare förbättrad uppsamling i bruk. Swedavia kommer att utföra en upprepad provtagning av vatten och fisk i sjöarna i flera år framöver. Resultaten presenteras för länsstyrelsen och för referensgruppen. Inom några år kommer man att kunna bedöma hur PFOS-halten klingar av i ytvattnet runt flygplatsen.
Sedan 2011-06-27 är all användning av brandsläckmedel innehållande PFOS förbjuden inom EU.
Så här fungerar anläggningen
Anläggningen på flygplatsen består av en solvärmeanläggning och en panncentral. Panncentralen består av fyra pannor. De två huvudpannorna på vardera 2,5 MW värme använder pellets som bränsle. Reserv- och topplastpannan på fyra MW använder biologisk, vegetabilisk olja alternativt EO1. Under 2013 togs en mindre panna på 500 kW i bruk. Den används främst sommartid tillsammans med solvärmeanläggningen.
Under större delen av året levereras även värme från solvärmeparken. Anläggningen levererar en effekt upp till ca 300 kW och består av 5 600 vakuumrör. Flygplatsen valde vakuumrör av två skäl. Dels ger de större värmeutbyte än motsvarande yta hos plana solfångare och dels motsvarar de flygplatsens säkerhetskrav - vakuumrören ger nämligen inga reflektioner som kan störa flygtrafiken. Den producerade värmen levereras ut på det interna fjärrvärmenätet som täcker hela flygplatsområdet. Värmen växlas sedan över till tappvatten och värme vid respektive byggnad ute på flygplatsområdet.
Anläggningen har delvis finansierats genom bidrag från Naturvårdsverket och Länsstyrelsen/Boverket. Naturvårdsverket gav ett investeringsstöd på sex miljoner kronor i bidrag till projektet som bedömdes som en Guldklimp. Länsstyrelsen/ Boverket gav ett statligt investeringsstöd på 3,4 miljoner kronor. Biobränsleanläggningen togs i drift 2007 och solvärmeanläggningen hösten 2008. Under 2011 levererade anläggningen cirka 220 MWh till det interna fjärrvärmenätet motsvarande energiförbrukningen för 15 normalstora villor.
Honungsbin
Bakgrund
Honungsbin anses vara bra indikatorer på kemiska föroreningar i miljön. Deras produkter, såsom honung och bivax, lagrar föroreningar som sedan kan mätas via laboratorieanalyser. Eftersom bin rör sig över ett stort område, ofta inom en radie av upp till fyra kilometer, anses de prover som tas på bin eller honung vara representativa för de lokala miljöförhållandena.
Projektet
Projektet startade 2007 med målsättningen att hitta och utvärdera en metod där bin och biprodukter används som indikatorer på luftkvaliteten. Under 2009 genomfördes de första analyserna av honung och bivax från tre olika lokaliseringar. Proverna togs från Malmö Airport och två referensprover från Staffanstorp och Skoghem i närheten av Gårdstånga. Syftet med analyserna var att se om det finns skillnader mellan proverna från Malmö Airport och referenserna men även att jämföra värdena utifrån ett konsumentperspektiv.
Analyser gjordes av ämnen som tillhör grupperna tungmetaller, flyktiga organiska kolväten (BTEX) samt polyaromatiska kolväten (PAH). Utsläpp av dessa ämnen kan uppstå vid förbränning av flyg- eller fordonsbränsle samt vid den dagliga verksamheten vid Malmö Airport (till exempel drivmedelshantering, ban- och vägbeläggning, lösningsmedelshantering eller vid renings- och kylanläggningar).
Resultat
Resultatet av BTEX, HMF och tungmetaller visade utifrån ett konsumentperspektiv att alla analyser understeg de fastställda EU-gränsvärdena. I många fall var koncentrationen så låg att man inte ens kunde detektera ämnena. Vid jämförelse mellan referens- och Malmö Airportprov visade resultaten i en del fall högre koncentration vid Malmö Airport men en del visade lägre koncentration. Av de hittills genomförda analyserna på honung och bivax kan man inte dra några slutsatser om och i så fall på vilket sätt Malmö Airport påverkar den lokala luftkvalitén.
En stor del av allt avfall som uppstår på flygplatsen är en resurs som går att återanvända, återvinna eller använda för energiutvinning. Farligt avfall hanteras separat, så att de skadliga ämnena inte sprids.
I terminalbyggnaden källsorterar passagerarna sitt avfall i fyra fraktioner: tidningar, returburkar, PET-flaskor och brännbart avfall.
Miljötillstånd
I november 2013 meddelade Mark- och miljödomstolen vid Svea Hovrätt att Swedavias ansökan om nytt miljötillstånd för Malmö Airport har vunnit laga kraft. Förändringen som Swedavia ansökte om gällde framför allt möjlighet att göra om- och tillbyggnader av anläggningar inom flygplatsområdet och att omfördela flygrörelser över dygnet. Vilket innebär utrymme för fortsatt utveckling av Malmö Airports verksamhet under lång tid.
Antalet tillåtna flygrörelser är oförändrat jämfört med det tidigare tillståndet, 77 000 tillåtna flygrörelser totalt, 40 000 tillåtna rörelser med tunga flygplan.
Mark- och Miljödomstolens dom (pdf)
Slutliga villkor för kadmium Deldom 2022-02-28
Slutliga villkor för dagvatten Deldom 2021-03-28
Slutliga villkor för dagvatten och glykol Deldom 2020-07-08
Miljöcertifiering & miljörapport
Miljöcertifiering
Den 1 mars 2006 blev Malmö Airport miljöcertifierad enligt ISO 14001:2004. Certifieringen innebär att flygplatsen inte enbart lever upp till miljömyndigheternas krav utan dessutom till de övergripande och detaljerande miljömål som finns för Malmö Airport. Inom flygplatsen utförs både interna och externa miljörevisioner. Syftet med dem är att stämma av att miljöledningssystemet används, är tillräckligt och är effektivt. Ett ständigt förbättringsarbete pågår, med skärpta krav, som gör att även miljömålen skärps för varje år. Flygplatsledningen följer upp miljöarbetet vid ledningens genomgång två gånger per år.
I maj 2012 blev hela Swedavia miljöcertifierat i ett gemensamt miljöledningssystem enligt ISO 14001.
Miljörapport
Miljörapport 2025 (pdf)
(Bilaga 1) Flygbullermätning (pdf)
(Bilaga 2) Översikt åtgärder (pdf)
(Bilaga 3) Lägesrapport PFAS (pdf)
(Bilaga 4) PFAS i ytvatten (pdf)
Syfte och mål
Swedavia äger, driver och utvecklar flygplatser samt flygplatsnära fastigheter i Sverige. Vi strävar ständigt efter att förbättra ledningssystemet (ISO 14001) för att minska vår miljöpåverkan och använda resurser på ett hållbart sätt i hela värdekedjan. Det ska främst ske genom att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser, där vi ska behålla minst 90 procents minskning av utsläpp i Scope 1 och 2 samt nå netto noll i Scope 3 senast 2050, i enlighet med relevanta netto noll-ramverk.
Vi ska även minimera övriga utsläpp till luft, mark och vatten, samt minska användningen av skadliga kemikalier. Genom ett systematiskt arbete med klimatanalyser anpassar vi oss till det förändrade klimatet. Swedavia ska främja biologisk mångfald, säkra effektiv resurshantering för att bidra till en cirkulär ekonomi samt verka för effektivare energianvändning.
För oss är det en självklarhet att följa gällande miljö- och energilagstiftning samt övriga tillämpliga nationella och internationella regler och krav. Det är också en självklarhet att säkerställa tillgång till den information och de resurser som krävs för att uppnå miljö- och energimål. Vi ska även verka för att flygbuller och emissioner från flygverksamheten begränsas.
Grundregler
- För att detta ska uppnås krävs att vi arbetar efter följande grundregler:
- Hänsyn till miljön ska genomsyra varje del av verksamheten och vägas in i alla beslut.
- Klimatpåverkan är flyg- och fastighetsbranschens viktigaste miljöfråga och ska prioriteras i beslut och aktiviteter.
- Vi ska ständigt energieffektivisera och styra den egna verksamheten samt påverka andra aktörer som vi samverkar med, för en hållbar användning av resurser.
- Vi ska köpa in energieffektiva produkter och tjänster och främja konstruktioner som leder till förbättring av energiprestandan.
- Alla Swedavias medarbetare ska vara delaktiga i vårt miljö- och energiarbete.
- Vi ska bedöma och hantera miljörisker och energiprestanda på ett systematiskt sätt.
- Swedavia ska aktivt delta i lokala, regionala, nationella och internationella samarbeten i syfte att minska den negativa miljöpåverkan från flygbranschen och verka för en hållbar utveckling av flygplatserna.
Naturvård
2014 genomfördes en undersökning av gräs- och buskmarkerna på flygplatsen. De artgrupper som undersöktes var skalbaggar, gaddsteklar, dagfjärilar och kärlväxter, det vill säga örter, buskar och träd. Undersökningen visar att det finns goda förutsättningar att utveckla de höga naturvärdena som finns här.
Stor variation av både växter och insekter
Det finns en stor variation i artsammansättningen både vad gäller kärlväxter och insekter. Här finns också en signalart som lever på de blomrika gräsmarkerna inne på flygplatsområdet. En signalart är en typ av art som är användbar för att lokalisera och urskilja områden med höga naturvärden.
I utredningen påträffades totalt sju rödlistade insektsarter och en rödlistad ört - spädnarv. En art blir rödlistad om den är utrotningshotad eller riskerar att bli det.
Flera arter och områden har visst naturvärde
Fyra områden har pekats ut som områden med ett visst naturvärde. Det är områden som är av betydelse för biologisk mångfald. Fyra arter föreslås som naturvårdsarter eftersom de har ett visst naturvärde som är kopplat till flygplatsens gräsmarker. Naturvårdsarterna är de rödlistade arterna ljus lergeting, lusernbi, mosshumla och fjärilen bredbrämad bastardsvärmare.
Goda förutsättningar att utveckla de höga naturvärdena
- Det finns några ruderatmarker, det vill säga öppen mark utan täckande växtlighet som ofta störs av mänsklig verksamhet, med intressant vegetation och flera bomiljöer för vissa insekter.
- Gräsmarkerna är generellt frodiga för att vara hävdade gräsmarker men det finns inslag av renodlade torrmarker med gott om torrmarksarter.
- Den stora arealen på 160 hektar gräsmark är en viktig blomresurs för flera insekter.
Resultat
Undersökningarna under 2014 har gett god kunskap om vilka biotoper (omgivning där vissa växt- eller djursamhällen hör hemma) och arter som finns, och vilka skötselbehov som är lämpliga. Slutsatsen av fältinventeringen och diskussionen med fältpersonal är att det finns goda förutsättningar att genom en anpassad drift gynna och utveckla de höga naturvärden som finns på Malmö Airport.
Följ flygningar
Ett publikt verktyg som kan användas för att följa flyg är Flightradar24.com.
