Vårt miljöansvar

Swedavias mål är att arbeta för att bullerbelastningen kring Landvetter upplevs som acceptabel i förhållande till flygets och flygplatsens samhällsnytta. Vi genomför regelbundna bullerberäkningar och mätningar för att säkerställa att vi befinner oss inom ramen för vårt miljötillstånd. I flygplatsens miljötillstånd finns villkor att de bostäder som utsätts mest ska bullerisoleras.

Trots att flygtrafiken ökar, utsätts allt färre för ljudnivåer som överstiger samhällets riktvärden för buller. En förklaring till den kraftiga minskningen när det gäller flygbullret är att flygmotorer blivit allt tystare, en utveckling som uppmuntras av Swedavia. För att främja övergång till modernare och tystare plan är startavgiften lägre flygplan som bullrar mindre.

Kurvade inflygningar

En viktig åtgärd för att minska flygplansbullret och utsläppen till luft är det fortsatta arbetet med att utveckla möjligheten för kurvade inflygningar vid våra flygplatser. Genom det nya flygvägssystemet och kurvade inflygningar ökar möjligheterna att inte att flyga över tätbebyggda områden. För att genomföra kurvade inflygningar krävs godkännande av Transportstyrelsen, både för flygbolaget, för flygplansindividen och för den enskilda besättningen.

Swedavia arbetar dessutom med gröna inflygningar. Dessa minskar buller och koldioxidutsläpp från flygplanen.

Grannsamverkan en viktig del

Samverkan med grannar och kommuner är viktig och har lett till att byggplanering och bygglovshantering sker utifrån prognostiserade bullerkurvor, så kallade influensområdeskurvor. Vi för en löpande dialog med våra grannar och undersökningar visar att de miljöfrågor som prioriteras högst är klimat följt av buller.

Läs om LFV:s miljöarbete.

Utsläpp till luft sker också från servicefordon inne på flygplatsområdet, vid provning av flygplansmotorer, brandövningar och vid produktion av den fjärrvärme som används.

Flygtrafikens utsläpp

Flygmotorernas utsläpp är desamma som vid all förbränning av fossilt bränsle: koldioxid, kväveoxider, kolväten, sot, partiklar, kolmonoxid och svaveldioxid. Ibland kan det lukta kraftigt av flygfotogen på flygplatsen. Det som luktar i flygfotogen är svavelföreningar, så kallade merkaptaner, som har en genomträngande, intensiv och karakteristisk lukt i mycket små koncentrationer. Svavelföreningarna tillhör samma grupp av ämnen som ställer till luktproblem i samband med massatillverkning (sulfatprocessen). Merkaptaner är ogiftiga i de låga koncentrationer som finns på flygplatsen.

Swedavia arbetar med att förkorta flygvägarna vilket minskar bränsleförbrukningen och därmed även utsläppen till luft. När det gäller Swedavias egen verksamhet på Göteborg Landvetter Airport pågår ett ständigt förbättringsarbete.

Moderna plan med mindre utsläpp premieras

Ett sätt att minska utsläppen till luft från flygtrafiken är att Göteborg Landvetter Airport uppmuntrar flygbolagen att använda moderna flygplan som är bättre för miljön – startavgiften är lägre ju mindre utsläpp av kväveoxider och kolväten flygplanets motor har. Syftet är att påverka flygbolag med äldre plan med gamla flygplansmotorer att byta ut dem till moderna plan med renare motorer.

Flygplanens virvelvindar är inte bränsledumpning

Alla flygplan lämnar virvelvindar efter sig. När det är fuktigt väder ute syns virvlarna eftersom det bildas kondens av vattenångan i luften. Detta kan ibland se ut som att flygplanet släpper ifrån sig bränsle vid landning.

Bränsledumpningar sker mycket sällan och endast i nödsituationer när ett fulltankat plan behöver nödlanda. Det är bara de största planen som har möjlighet att dumpa bränsle. Om en dumpning behöver ske ska den ske över vatten och på en så hög höjd att bränslet förångas innan det når marken.

Undersökning av moss- och lavfloran i Härryda

Sedan 1992 har mätningar gjorts av luftföroreningar vid Göteborg Landvetter Airport. På ett antal provpunkter i Härryda har moss- och lavfloran undersökts för att kunna följa effekterna av luftburna föroreningar och flygplatsens eventuella påverkan på omgivningarna.

Resultatet av den senaste undersökningen visar bland annat att när det gäller luftkvaliteten i Härryda kommun så spelar inte flygplatsen någon avgörande roll utan kommunen påverkas mer av större vägar, tätorter med mera vad gäller svavel- och kvävenedfallet.

Avisning av flygplan och halkbekämpning

Flygplanen avisas med propylenglykol och när banorna halkbekämpas används kaliumformiat. Kaliumformiat är ett slags salt och används idag istället för urea eftersom kväveinnehållet är mycket lägre. Propylenglykol och kaliumformiat har i sig låg giftighet och är lätt nedbrytbara i naturen. Men, det går åt mycket syre vid nedbrytningen och ämnena kan därför orsaka syrebrist i vattendrag och grundvatten om stora mängder släpps ut. För att vattnet runtomkring Landvetter ska påverkas så lite som möjligt, genomförs en rad åtgärder.

Glykolvätska återvinns efter planens avisning

Göteborg Landvetter Airport har ett omfattande glykolhanteringssystem som är sammankopplat med dagvattendammar för att minimera utsläpp till omgivningen. Glykolsystemet är konstruerat för att källsortera glykolen som är högkoncentrerad (mer än fem procent) och lågkoncentrerad (mindre än fem procent). Högkoncentratet leds till flygplatsens egen anläggning där det kokas för att få fram en vätska med 50 % glykol. Vätskan skickas till en återvinningsanläggning där upp till 99,5 % ren glykol utvinns. Den återvunna glykolen kan blandas till ny avisningsvätska till flygplatser eller användas som komponent i andra glykolbaserade produkter. Det är en stor miljövinst då man minskar behovet av fossila råvaror.

Lågkoncentratet skickas via oljeavskiljare till dagvattendammarna som består av tre dammsteg med rening. Dagvattendammarnas funktion är framförallt att omhänderta organiskt material, kväve, fosfor, kalium och tungmetaller i vattnet. Eftersom glykol är syreförbrukande används pumpar för att tillföra syre.

Regelbundna kontroller av vattnet sker enligt ett kontrollprogram.

Bakgrund

Poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) är en mycket stor grupp närbesläktade kemiska ämnen. Ämnena ger bland annat upphov till vatten-, fett- och smutsavvisande ytor och används i en mängd olika produkter, till exempel i textilier, matförpackningar och skönhetsprodukter. Många PFAS-ämnen bedöms vara toxiska, persistenta och bioackumulativa. Tidigare användes PFAS-haltigt brandsläckningsskum på nuvarande Swedavias flygplatser. Sedan år 2011 används endast fluorfri släckvätska men användningen av den tidigare släckvätskan har givit upphov till en omfattande föroreningsproblematik i mark och vatten vid Swedavias flygplatser.

Swedavia arbetar aktivt och kontinuerligt med utredningsarbeten av PFAS-föroreningar vid flygplatser där Swedavia innehar miljötillståndet, däribland Göteborg Landvetter Airport. Alla utredningsinsatser i Swedavias regi följer uppställda handlingsplaner som bygger på Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för efterbehandling av förorenade områden som fastställs i samråd med tillsynsmyndigheten för respektive flygplats. När föroreningssituationen är kartlagd utförs bland annat riskbedömning och utvärdering av vilka eventuella efterbehandlingsåtgärder som är lämpliga och rimliga att genomföra, i enlighet med kvalitetsmanualen.

PFAS på Göteborg Landvetter Airport

PFOS, ett perfluorerat ämne, upptäcktes på Göteborg Landvetter Airport 2006 i en nationell screening. Swedavia har under en längre tid sett PFAS-förorening som en prioriterad fråga och har varit delaktiga i forskning- och utvecklingsprojekt för att bidra till ökad kunskap och förståelse för hur dessa ämnen. Swedavia genomför utredningar av PFAS i mark, dagvatten, grundvatten och ytvatten för att kartlägga förekomsten av föroreningen.

Förhöjda halter av PFAS har påvisats i vatten och fisk från Västra Ingsjön samt i vatten från Östra Ingsjön. Detta kan med stor sannolikhet kopplas till brandövningsplatsen vid Göteborg Landvetter Airport där man under 90-talet använde brandskum innehållande PFAS vid släckövningar. Branddammen är numera tömd och sanerad, men då PFAS bryts ned långsamt kan det fortfarande finnas förhöjda halter i miljön och fisken.

Forskningsprojekt PFAS

Under en femårsperiod pågick ett forskningsprojekt om PFAS i miljön. Projektet RE-PATH syftade till att utreda och klarlägga förekomst, spridning och risker för människa och miljö samt att undersöka möjliga åtgärder när det gäller perfluorerade ämnen kring bland annat Göteborg Landvetter Airport. Projektet finansieras av både Swedavia och Naturvårdsverket och genomförs av IVL, Svenska Miljöinstitutet AB. Slutsatser från projektet är att vuxna kan äta fisk fångad i Västra Ingsjön upp till 7 ggr/månad utan att överskrida de riktvärden som finns. Enligt försiktighetsprincipen har gravida eller ammande kvinnor samt barn ändå avråtts från att äta fisk från sjön.

Miljömedicinsk undersökning

Efter önskemål från Göteborg Landvetter Airport samt miljöförvaltningarna i Härryda och Mölndals kommuner har Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum undersökt om PFAS i fisk lett till någon mätbar ökning av halter i blodserum hos omkringboende som äter mycket fisk från de aktuella sjöarna.

Jämförelser gjordes även med kontrollgrupper av personer från andra områden och även med boende i samma område som inte ätit sådan fisk. Det gjordes även en bedömning av risker för eventuell hälsopåverkan.

Slutsatsen var att det inte fanns någon sådan risk och det av två skäl. För det första har de undersökta personerna lägre intag av PFAS än det EU anser vara riskfritt. För det andra har personerna i undersökningen mycket lägre nivåer än grupper som exempelvis är eller har varit i sitt yrke exponerade för PFAS utan att man har kunnat fastställa några hälsoeffekter.

Åtgärder på flygplatsen

Sedan 2008 har flygplatsen omhändertagit det mest förorenade markvattnet vid brandövningsplatsen. 2010 anlades en permanent anläggning för att förhindra ytterligare spridning av PFAS från flygplatsen. Ytvatten och ytligt grundvatten som passerar genom det förorenade området samlas upp i ett tätt dike och leds till två täta dammar för vidare rening i en kolfilteranläggning som är avsedd för att rena PFAS-förorenat vatten. 2017 utökades kolfilteranläggningen så att den består av fler kolfilterkolonner i följd för bättre reningseffekt. Efter att vattnet renats leds det ut till flygplatsens dagvattendammar. Efter reningsanläggningen leds det renade vattnet till flygplatsens dagvattendammar. Under 2011 sanerades samtliga brandbilar på flygplatsen.

Efter utförd sanering infördes ett nytt fluorfritt brandsläckningsskum, Moussol 3/6-FF, i brandbilarna. Det nya brandskummet bildar koldioxid och vatten när det bryts ner.

Nationella regler för PFOS

Nationella regler för PFOS trädde i kraft den 27 juni 2008. De nya reglerna innebär förbud mot att använda PFOS och ämnen som kan brytas ned till PFOS i kemiska produkter och varor. Några undantag, som inte är tidsbegränsade, finns för vissa applikationer inom fotolitografisk och fotografisk industri, förkromning samt i hydrauloljor inom flygindustrin.

Allt avfall från Swedavias anläggningar sorteras. Mängden hushållsavfall ökar dock på grund av ökad försäljning av hämtmat. Avfallet delas in i fyra kategorier: avfall till materialåtervinning, energiåtervinning, deponi samt farligt avfall. Vårt mål är att deponiandelen ska minska till förmån för en ökning av materialåtervinning. På flygplatsen finns en avfalls- och återvinningsstation, källsorteringsrum, kompostanläggning och anläggning för mottagande av farligt avfall.

I jobbet som miljöchef på Landvetter är det mitt ansvar att se till att vi minskar våra egna klimatpåverkande utsläpp från flygplatsen. Utöver det jobbar vi med andra aktörer, flygbolag, marktjänstbolag och andra tekniskt verksamma inom flyget för att minska hela flygbranschens påverkan på miljön. Vi är en del av en bransch som måste jobba tillsammans för att nå de mål som branschen satt upp, bland annat fossilfritt flyg till 2045. Swedavia uppnådde delmålet att bli helt fossilfri inom den egna verksamheten redan 2020. Nästa målsättning är att all verksamhet vid flygplatsen ska bli fossilfri 2025. Det innebär att även de aktörer som gör uppdrag åt Swedavia ska bli fossilt oberoende.

Rent konkret kan det handla om att bli effektivare när planen är på marknivå, till exempel att ha en elanslutning istället för att ha dieselaggregat för flygplanen när de står parkerade. Det kan också handla om att skapa effektivare och kortare flygvägar eller att köra flygplanen på biobränsle (SAF, Sustainable Aviation Fuel).

Vi vill möjliggöra för människor att mötas och att länder kan utbyta varor och tjänster med varandra. Då är vi i dagsläget beroende av en effektiv flygtrafik. Det är hållbarhetsprincipen vi måste jobba efter – vi har en påverkan och den ska vi minska. Samtidigt ska vi bidra till att de andra värdena som arbetstillfällen, inkomster för turistnäring och näringsliv och en social utveckling kan fortsätta att utvecklas.

Det är i ett större perspektiv otroligt viktigt att vi är en del av den kollektiva, globala flygtrafiken.

Sverige är långt framme när det gäller miljöfrågor, både nationellt och internationellt. Som statligt ägt bolag har vi som en del i vårt uppdrag att se till att vi faktiskt är världsledande även på miljö- och hållbarhetsfrågor. Att driva dessa frågor i bolag som är en föregångare för många andra verksamheter, det är väldigt kul!

Jag jobbar med vatten, vilket kanske inte är det första man kopplar ihop med en flygplats. Men på grund av att vi har väldigt stora ytor på en flygplats så blir det mycket vatten som samlas här. Mina kollegor och jag arbetar för att minimera den miljöpåverkan som vattnet kan ha både inom flygplatsområdet men också när det rinner vidare. Det gör vi bland annat genom att ta hand om dagvattnet i våra dagvattendammar - tre dammar om totalt fem hektar.

I dagvattnet från flygplatsen finns kemikalierester med organiska material som kommer från när vi avisar flygplanen och bekämpar halka på landningsbanan. De organiska materialen förbrukar syre när de ska brytas ned. Därför syresätts vattnet på naturlig väg med luftare som ser till att vattnet har god syrehalt när det lämnar området. Detta för att inte riskera negativ påverkan på de naturliga vattendragen, där allt levande behöver syre.

På flygplatsen har vi även ett reningsverk som renar PFAS. PFAS är svårnedbrytbara organiska ämnen som tidigare fanns i brandskum och som användes här. Swedavia arbetar aktivt med att utreda, kartlägga och förhindra spridning av PFAS.

Vi mäter kontinuerligt hur vattenkvaliteten ser ut, på vattnet som kommer in i dammarna och på vattnet som går ut, men också i flera andra vattendrag på och runtom flygplatsområdet. Vattenprover tas nedströms området och även i vattendrag som inte påverkas av flygplatsens dagvatten, i syfte att ha en referenspunkt vid bedömningen av vattenkvaliteten.

Mitt jobb är väldigt roligt och varierande. Då miljö är integrerat i alla delar av Swedavias verksamhet får jag och mina kollegor hantera många olika frågor och samarbeta med olika avdelningar. Det är väldigt lärorikt!