Vårt miljöansvar

Trots att flygtrafiken ökar, utsätts allt färre för ljudnivåer som överstiger samhällets riktvärden för buller. År 1989 utsattes 60 000 svenskar för flygbuller. Idag är den siffran reducerad till 20 000 – något som går att jämföra med 400 000 som störs av tågtrafik och 1 600 000 som störs av vägtrafik. En förklaring till den kraftiga minskningen när det gäller flygbullret är att flygmotorer blivit allt tystare, en utveckling som uppmuntras av Swedavia.

Grannsamverkan en viktigt del

Samverkan med grannar och kommuner är viktig och har lett till att byggplanering och bygglovshantering sker utifrån prognostiserade bullerkurvor, så kallade influensområdeskurvor. Vi genomför regelbundna bullerberäkningar och mätningar för att säkerställa att vi befinner oss inom ramen för flygplatsens miljötillstånd. Vi för en löpande dialog med våra grannar och undersökningar visar att de miljöfrågor som prioriteras högst är klimat följt av buller. I flygplatsens miljötillstånd finns villkor att de bostäder som utsätts mest ska bullerisoleras.

En viktig åtgärd för att minska flygplansbullret och utsläppen till luft är det fortsatta arbetet med att utveckla möjligheten för kurvade och gröna inflygningar vid våra flygplatser. Genom det nya flygvägssystemet och kurvade inflygningar ökar möjligheterna att inte att flyga över tätbebyggda områden. De gröna flygningarna minskar buller och koldioxidutsläpp från flygplanen. För att främja övergång till modernare plan är startavgiften lägre för tystare plan.

LFVs Miljöarbete

På Göteborg Landvetter Airport källsorteras allt avfall. En stor del av allt avfall som uppstår på flygplatsen är en resurs som går att återanvända, återvinna eller går till energiåtervinning.

Allt avfall från Swedavias anläggningar sorteras. Mängden hushållsavfall ökar dock på grund av ökad försäljning av hämtmat. Avfallet delas in i fyra kategorier: avfall till materialåtervinning, energiåtervinning, deponi samt farligt avfall. Vårt mål är att deponiandelen ska minska till förmån för en ökning av materialåtervinning. På flygplatsen finns en avfalls- och återvinningsstation, källsorteringsrum, kompostanläggning och anläggning för mottagande av farligt avfall.

Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och Swedavia arbetar kraftfullt med att minska de egna utsläppen av koldioxid. Detta är ett arbete som har gett betydande resultat, vilket visat sig bland annat genom att nå den högsta klimatmärkningen inom flygplatsbranschen. Bakom märkningen står Airport Council International. I oktober 2016 har totalt 26 flygplatser i världen den högsta märkningen, varav Swedavia äger 10 av dessa.

För att nå den högsta nivån av klimatmärkningen måste Göteborg Landvetter Airport mäta, reducera samt sätta mål för reduktion av fossila klimatgaser. Dessutom måste flygplatsen påverka andra verksamheter inom flygplatsområdet för att även de ska mäta och reducera utsläppen. Den högsta nivån kräver att Göteborg Landvetter Airport klimatkompenserar de utsläpp som flygplatsen inte lyckas minska.

För att kompensera de koldioxidutsläpp som ännu inte har kunnat tas bort med egna åtgärder köper Swedavia certifikat från projekt i utvecklingsländer. Certifikaten garanterar att motsvarande utsläppsminskning sker genom projekten och inom ramarna för FN:s klimatsamarbete. På så sätt uppnås klimatneutralitet.

Inga utsläpp av fossil koldioxid från egna verksamheten 2020 

Målet är att Swedavias egna utsläpp av fossil koldioxid på Göteborg Landvetter Airport ska vara noll senast 2020. En tuff utmaning som kräver ytterligare åtgärder, bland annat genom att byta ut fordon till bättre miljöklass och byta drivmedel till mer förnybart. Det finns dock åtgärder, där flygplatsen inte har direkt kontroll, där även andra aktörer måste delta för att de ska kunna genomföras. Ett exempel är att utsläppen från fordonstrafiken till och från Göteborg Landvetter Airport står för en betydande del av flygplatsens totala utsläpp och här Swedavia arbetar aktivt med att få fler att resa kollektivt.

Flygtrafikens utsläpp

Flygmotorernas utsläpp är desamma som vid all förbränning av fossilt bränsle: koldioxid, kväveoxider, kolväten, sot, partiklar, kolmonoxid och svaveldioxid. Ibland kan det lukta kraftigt av flygfotogen på flygplatsen. Det som luktar i flygfotogen är svavelföreningar, så kallade merkaptaner, som har en genomträngande, intensiv och karakteristisk lukt i mycket små koncentrationer. Svavelföreningarna tillhör samma grupp av ämnen som ställer till luktproblem i samband med massatillverkning (sulfatprocessen). Merkaptaner är ogiftiga i de låga koncentrationer som finns på flygplatsen.

Swedavia arbetar med att förkorta flygvägarna vilket minskar bränsleförbrukningen och därmed även utsläppen till luft. När det gäller Swedavias egen verksamhet på Göteborg Landvetter Airport pågår ett ständigt förbättringsarbete.

Moderna plan med mindre utsläpp premieras

Ett sätt att minska utsläppen till luft från flygtrafiken är att Göteborg Landvetter Airport uppmuntrar flygbolagen att använda moderna flygplan som är bättre för miljön - startavgiften är lägre ju mindre utsläpp av kväveoxider och kolväten flygplanets motor har. Syftet är att påverka flygbolag med äldre plan med gamla flygplansmotorer att byta ut dem till moderna plan med renare motorer.

Flygplanens virvelvindar är inte bränsledumpning

Alla flygplan lämnar virvelvindar efter sig. När det är fuktigt väder ute syns virvlarna eftersom det bildas kondens av vattenångan i luften. Detta kan ibland se ut som att flygplanet släpper ifrån sig bränsle vid landning.

Bränsledumpningar sker mycket sällan och endast i nödsituationer när ett fulltankat plan behöver nödlanda. Det är bara de största planen som har möjlighet att dumpa bränsle. Om en dumpning behöver ske ska den ske över vatten och på en så hög höjd att bränslet förångas innan det når marken.

Undersökning av moss- och lavfloran i Härryda

Sedan 1992 har mätningar gjorts av luftföroreningar vid Göteborg Landvetter Airport. På ett antal provpunkter i Härryda har moss- och lavfloran undersökts för att kunna följa effekterna av luftburna föroreningar och flygplatsens eventuella påverkan på omgivningarna.

Resultatet av den senaste undersökningen visar bland annat att när det gäller luftkvaliteten i Härryda kommun så spelar inte flygplatsen någon avgörande roll utan kommunen påverkas mer av större vägar, tätorter med mera vad gäller svavel- och kvävenedfallet.

De flesta utsläpp till vatten sker på vintern när flygplan och banor, av flygsäkerhetsskäl, avisas och halkbekämpas. Flygplanen avisas med glykol och på banorna används formiat. Göteborg Landvetter Airport har ett omfattande glykolhanteringssystem som är sammankopplat med dagvattendammar för att minimera utsläpp till omgivningen.

Glykolsystem är konstruerat för att källsortera glykolen i högkoncentrerad (mer än fem procent) och lågkoncentrerad (mindre än fem procent). Högkoncentratet skickas till en återvinningsanläggning som gör ny glykol av det. Lågkoncentratet skickas till dagvattendammarna som består av tre dammsteg med rening. Dagvattendammarnas funktion är framförallt att omhänderta organiskt material, kväve, fosfor, kalium och tungmetaller i vattnet.

Regelbundna kontroller av vattnet sker enligt ett kontrollprogram.

Forskningsprojekt

Vid tidigare markundersökningar visade det sig att PFOS, som har funnits i brandsläckningsmedel, läckt ut i brandövningsplatsens omgivningar. Swedavia har tillsammans med IVL startat ett forskningsprojekt som avser att se vilka långtidseffekter detta ämne har på omgivningen. Projektet bedrivs i samråd med länsstyrelsen.

Omfattande sanering har genomförts för att rena marken runt flygplatsen. Flygplatsens nya reningsanläggning som ligger i anslutning till brandövningsplatsen kan med hjälp av kolfilter ta hand om, tvätta ut och rena grundvattnet från PFOS.

Bakgrund

Perfluorerade ämnen har använts i cirka 50 år vid bland annat ytbehandling av textilier, i rengöringsmedel, köksredskap, brandbekämpningsmedel och ytbehandling av till exempel livsmedelsförpackningar.

PFOS (perfluoroktansulfonat) är ett av de mest kända ämnena och har använts bland annat i brandsläckningsskum. De senaste åren har man funnit att PFOS kan orsaka skador hos djur. Det kan även finnas en risk för skador hos människor, även om man hittills inte påvisat några sådana. Vi får alla i oss en del PFOS från maten vi äter och ibland också på annat sätt från olika kemiska produkter. PFOS kan därför mätas till exempel i blod.

Förhöjda halter av PFOS har påvisats i vatten och fisk från Västra Ingsjön samt i vatten från Östra Ingsjön. Detta kan med stor sannolikhet kopplas till brandövningsplatsen vid Göteborg Landvetter Airport där man under 90-talet använde brandskum innehållande PFOS vid släckövningar. Branddammen är numera tömd och sanerad, men då PFOS bryts ned långsamt kan det fortfarande finnas förhöjda halter i miljön och fisken.

Forskningsprojekt PFOS

Det pågår för närvarande ett femårigt forskningsprojekt om PFOS i miljön. Projektet RE-PATH syftar till att utreda och klarlägga förekomst, spridning och risker för människa och miljö samt att undersöka möjliga åtgärder när det gäller perfluorerade ämnen kring bland annat Göteborg Landvetter Airport. Projektet finansieras av både Swedavia och Naturvårdsverket och genomförs av IVL, Svenska Miljöinstitutet AB.

Slutsatser från projektet är att vuxna kan äta fisk fångad i Västra Ingsjön upp till 7 ggr/månad utan att överskrida de riktvärden som finns. Enligt försiktighetsprincipen har gravida eller ammande kvinnor samt barn ändå avråtts från att äta fisk från sjön.

Årsrapport för forskningsprojektet 

Miljömedicinsk undersökning

Efter önskemål från Göteborg Landvetter Airport samt miljöförvaltningarna i Härryda och Mölndals kommuner har Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum undersökt om PFOS i fisk lett till någon mätbar ökning av halter i blodserum hos omkringboende som äter mycket fisk från de aktuella sjöarna.

Jämförelser gjordes även med kontrollgrupper av personer från andra områden och även med boende i samma område som inte ätit sådan fisk. Det gjordes även en bedömning av risker för eventuell hälsopåverkan.

Slutsatsen var att det inte fanns någon sådan risk och det av två skäl. För det första har de undersökta personerna lägre intag av PFOS än det EU anser vara riskfritt. För det andra har personerna i undersökningen mycket lägre nivåer än grupper som exempelvis är eller har varit i sitt yrke exponerade för PFOS utan att man har kunnat fastställa några hälsoeffekter.

Åtgärder på flygplatsen

Sedan 2008 har flygplatsen omhändertagit det mest förorenade markvattnet vid brandövningsplatsen. 2010 anlades en permanent anläggning för att förhindra ytterligare spridning av PFOS från flygplatsen. Ytvatten och ytligt grundvatten som passerar genom det förorenade området samlas upp i ett tätt dike och leds till en tät damm för vidare rening i en kolfilteranläggning som är avsedd för att rena PFOS-förorenat vatten. Efter reningsanläggningen leds det renade vattnet till flygplatsens dagvattendammar.

Under 2011 sanerades samtliga brandbilar på flygplatsen. Efter utförd sanering infördes ett nytt fluorfritt brandsläckningsskum, Moussol 3/6-FF, i brandbilarna. Det nya brandskummet bildar koldioxid och vatten när det bryts ner.

Nya regler

Nya nationella regler för PFOS trädde i kraft den 27 juni 2008. De nya reglerna innebär förbud mot att använda PFOS och ämnen som kan brytas ned till PFOS i kemiska produkter och varor. Några undantag, som inte är tidsbegränsade, finns för vissa applikationer inom fotolitografisk och fotografisk industri, förkromning samt i hydrauloljor inom flygindustrin. Brandsläckningsskum som innehöll PFOS och som fanns på marknaden före den 27 december 2006 fick användas till och med den 27 juni 2011.

Jag jobbar med vatten, vilket kanske inte är det första man kopplar ihop med en flygplats. Men på grund av att vi har väldigt stora ytor på en flygplats så blir det mycket vatten som samlas här. Mina kollegor och jag arbetar för att minimera den miljöpåverkan som det här vattnet skulle kunna ha. Det gör vi blad annat genom att ta hand om dagvattnet i våra dagvattendammar. Tre de dammarna är fem hektar stora, eller lika stora som tio fotbollsplaner.

I dagvattnet från flygplatsen finns kemikalierester med organiska material som kommer från när vi avisar flygplanen och bekämpar halka på landningsbanan. De organiska materialen förbrukar syre när de ska brytas ned. Och som alla vet så behöver allt levande syre, allt från fiskar till små organismer. Så syret är A och O i ett vattendrag. Därför vill vi ta hand om vattnet lokalt på flygplatsen så att vi inte ska påverka miljön i de naturliga vattendragen. Dessutom finns det lite metaller i allt regnvatten.

Vi ser att det händer saker i våra dammar, att det sker en nedbrytning, att det är lägre metallhalter på vattnet som kommer ut från dammarna och att syrehalten höjs. Det har absolut en effekt.

Mycket av mitt arbete handlar om uppföljningen av det vi gör. Vi mäter hela tiden hur vattenkvaliteten ser ut, på det vatten som kommer in i dammarna och på det som går ut. Där har vi daglig tillsyn, för att veta hur vi ska jobba med dammarna, vad det är som saknas och vad det är vi behöver utveckla.

Det är mycket en teknikfråga hur man behandlar vatten. Men den allra viktigaste utmaningen är att vårt vatten är syresatt när det lämnar flygplatsen.

Jag tycker mitt jobb är jättespännande! Jag gillar naturvetenskap och vill verkligen göra skillnad för miljön. Jag vill jobba aktivt med miljöförbättrande åtgärder och här känns det som att vi verkligen gör någon nytta.

Det är viktigt för mig att känna att det verkligen ger en effekt ute i den omgivande miljön. Och att Swedavia satt fokus på inte bara vattenfrågan, utan på miljöfrågan i stort och vill göra något åt den.

Mitt jobb handlar om att förse hela flygplatsen med värme, el och vatten. Det ska ju bara fungera, men det ska vara hållbart också.

Vi kan till exempel erbjuda alla våra företag på flygplatsen fossilfri värme. Det tycker jag är fantastiskt! Hur många kan det?

Tidigare eldade vi med olja på flygplatsen. Sedan gick vi över till en flispanna och nu har vi investerat i tre nya pelletspannor. Det innebär att vi värmer hela flygplatsen med rester från skogsindustrin.

Vi har tänkt bygga ut fjärrvärmesystemet i takt med att vårt Airport City byggs. Det gör att vi kommer att kunna leverera hållbar uppvärmning till alla de 10 000 människor som ska jobba runt flygplatsen om ett antal år. Jag är glad att man tänkt så smart inför framtiden!

Jag älskar att vara ute i skog och mark och fiska. Därför är jag beroende av en bra miljö som jag så klart väldigt gärna vill ska bevaras. Att hitta något som man kan göra för att spara energi eller rena det vi släpper ut, det är det som ger kicken i mitt jobb! Jag blir jättelycklig när jag lyckas med det, och det driver en vidare. Samtidigt är det jätteviktigt att man i ledningen har samma tycke och tänk i de här frågorna, så att man får hjälp när man behöver det. Det tycker jag finns här på Landvetter. När jag har hittat investeringar som vi kan göra för att minska vår miljöpåverkan så har jag ännu inte fått nej.

I jobbet som miljöchef på Landvetter är det mitt ansvar att se till att vi minskar våra egna klimatpåverkande utsläpp från flygplatsen. Utöver det jobbar vi med andra aktörer, flygbolag, marktjänstbolag och andra tekniskt verksamma inom flyget för att minska hela flygbranschens påverkan på miljön. Vi är en del av en bransch som måste jobba tillsammans för att nå de klimatstrategiska målen som branschen satt upp, bland annat att halvera utsläppen av fossilt koldioxid till 2050.

Rent konkret kan det handla om att bli effektivare när planen är på marknivå, till exempel att ha en elanslutning istället för att ha dieselaggregat för flygplanen när de står parkerade. Det kan också handla om att skapa effektivare och kortare flygvägar och införa hastighetsbegränsning för att få en form för eco driving för flygplanen. Det i sin tur genererar mindre utsläpp och förbrukning av bränsle.

Vill vi fortsätta att ha tillväxt i vår del av världen, få hit de varor och tjänster vi vill och kunna exportera de varor och tjänster som vi kan bidra med, då är vi i dagsläget beroende av en effektiv flygtrafik. Det är hållbarhetsprincipen vi måste jobba efter – vi har en påverkan och den ska vi minska. Samtidigt ska vi bidra till att de andra värdena som arbetstillfällen, ekonomiska inkomster för turistnäring och näringsliv och en social utveckling kan fortsätta utvecklas.

Det är i ett större perspektiv otroligt viktigt att vi är en del av den kollektiva, globala flygtrafiken.

Sverige har en hög svansföring när det gäller miljöfrågor i största allmänhet, både internationellt och nationellt. Som statligt ägt bolag har vi som en del i vårt uppdrag att se till att vi faktiskt är världsledande även på miljö- och hållbarhetsfrågor. Och att driva den frågan framför sig och att visa var skåpet ska stå, det är jättekul!