På denna webbplats använder vi cookies
Genom att fortsätta vara inne på webbplatsen godkänner du hur vi använder cookies. Här får du mer information och vilka inställningar du kan göra
{{importantAnnouncement.HeadLine}}
{{importantAnnouncements[0].HeadLine}}
{{importantAnnouncement.HeadLine}}
Uppdaterad: {{importantAnnouncement.LastUpdated}}

Om flygplatsen

Under 2016 reste 24,7 miljoner resenärer till eller från Arlanda.

Fakta

Under 2016 reste 24,7 miljoner resenärer till eller från Arlanda.

Passagerare
Totalt: 24,7 miljoner

Flygbolag
81 flygbolag flyger på Arlanda

Destinationer
Totalt: 181 destinationer

Rullbanor
3 rullbanor (3 300 m, 2 500 m, 2 500 m)

Övrigt
17 500 anställda på och omkring flygplatsen.

Stockholm Arlanda Airport ligger i Sigtuna kommun.

Historik

Riksdagen beslutar 1946 att anlägga en storflygplats vid Halmsjön. Flygtrafiken gick då från Bromma.

Flygplatsen börjar byggas 1952. Ekonomin är ansträngd så man bygger en enkel betongbana – Halmsjöbanan.

Den 26 november 1954 går invigningsflygningen Bromma–Halmsjön av stapeln. Premiärpiloten Georg Lindow säger till medierna: "Inte på något ställe i världen har jag sett en nybyggd bana så urbota dumt konstruerad som Halmsjöbanan." Betongbanan kom att kallas puckelbanan på grund av sin korkskruvsliknande form och användes mycket sällan. Några år senare byggs Halmsjöbanan om och blir grunden till det som idag är bana 2:s taxibana.

Den nya flygplatsen ska döpas. En namntävling utlyses 1958 i tidningen "Året Runt" men juryn gillar inget av namnen utan föreslår själv Arlanda då flygplatsen ligger i Husby-Ärlinghundra socken som i folkmun kallades Arland. Namnet Stockholm-Arlanda flygplats klubbas av riksdagen.

Huvudbanan, Bana 1, invigs 1959. Flygplatsen börjar användas för reguljär trafik.

Den 26 juni 1960 lyfter SAS DC-8 på den första reguljära flygningen till New York. Nuvarande Fältgaraget fungerar som terminal. Den första hangaren, "DC8-hangaren", byggs.

Den 1 april 1962 förklaras Stockholm-Arlanda flygplats officiellt öppnad av kung Gustav VI Adolf. Utrikestrafiken flyttar från Bromma till Arlanda.

Utrikesterminalen Arlanda International (nuvarande Terminal 5) invigs 1976 av kung Carl XVI Gustaf. All utrikestrafik, reguljär och charter, flyttar hit.

Inrikes 1 (nuvarande Terminal 4) invigs 1983 av kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia. Den 1 januari 1984 flyttar SAS inrikes och Linjeflyg (från Bromma) hit.

Det visar sig att terminalen är 25 procent för liten från dag ett. Inrikestrafiken har nämligen vuxit långt mer än prognoserna förutspått.

Inrikes 2 (nuvarande Terminal 2) invigs 1990 av prins Bertil. Hit flyttar SAS inrikes. Men med en kraftig lågkonjunktur sjunker passagerarsiffrorna och SAS flyttar ut igen 1992. Terminalen byggs om till en kombinerad in- och utrikesterminal. Nu döps terminalerna om och får nummer (2, 3, 4, 5) istället för namn.

Den 10 november 1998 går det officiella startskottet för bana 3. Konjunkturen har åter gått upp och flygresandet ökar som aldrig förr. Det är trångt på Arlanda. Med banan följer byggandet av nytt torn, ny brandstation och ny terminal (en tredje pir på Terminal 5). 1999 börjar Arlanda Express, snabbtåget, att trafikera Stockholm C–Arlanda.

Sverige går med i Schengen-samarbetet år 2001 och flygplatsen måste anpassas till de nya reglerna. Det innebär ombyggnader av terminalerna 2 och 5. Terminal 2 blir nu enbart en utrikesterminal, och Terminal 5 får en fjärde våning. Detta för att kunna separera Schengen-passagerare från passagerare från tredje land.

Den 23 december 2001 tas det nya flygtrafikledningstornet, 83 m högt, i drift. I januari 2002 tas också en ny pir i Terminal 5 i bruk. Torn, pir och bana 3 invigs sedan den 29 maj 2002 av kronprinsessan Victoria. Men det blir utan invigningsflygning – den sker istället den 17 april 2003, då den tredje banan till slut kan tas i drift.

På 100-årsdagen av bröderna Wrights första flygning, det vill säga den 17 december 2003, inviger också infrastrukturminister Ulrika Messing Arlandas hela utvidgning: Bana 3, den tredje piren på Terminal 5, nya flygtrafikledningstornet och järnvägen in till Arlanda C.2006 – Cargo City på Arlanda invigs.

Den 1 juni 2005 tas de första spadtagen för det nya flygfraktområdet – Arlanda Cargo City. Sedan dess har flera fraktterminaler tillkommit och flygfrakten snabbt expanderat.

Jumbo Hostel, världens första hotell i en jumbojet, tar 2008 plats på flygplatsinfarten.

År 2009 certifieras Arlanda som första flygplats i världen på den högsta nivån i det europeiska programmet ACA (Airport Carbon Accreditation), som graderar flygplatsers klimatpåverkan.

LFV delas i två delar 2010. Flygplatsbolaget Swedavia bildas och tar ett samlat grepp om Sveriges 10 viktigaste flygplatser.

Clarion Hotel Arlanda Airport invigs i november 2012, som den första delen av flygplatsstaden Airport City Stockholm. Pendeltåget Stockholm-Uppsala börjar trafikera Arlanda, vilket gör att flygplatsen når ett av sina viktigaste miljömål; nu reser 51 procent av resenärerna kollektivt till flygplatsen.

Nya helt ombyggda Terminal 2 invigs i maj 2013; 2500 nya kvadratmeter med nya transitytor, butiker och restauranger. Dessutom byggs minigallerian Sky Bridge, en ny del av Sky City som binder ihop byggnaden med hotell Clarion. Här öppnar flera nya butiker och restauranger. Resandet ökar så det knakar och glädjen är stor när Norwegian startar långlinjer från Arlanda och det femstjärniga flygbolaget Emirates börjar flyga Arlanda-Dubai. Det börjar bli trångt i alla Arlandas terminaler.

Swedavia lanserar 2014 en långsiktig plan för utveckling av Stockholm Arlanda Airport – de närmaste 30 åren ska 13 miljarder investeras i flygplatsen. Målet är att bli Skandinaviens ledande flygplats!

Flygplatsens roll i regionen

Stockholm Arlanda Airport står för effektiva kommunikationer – framför allt via flyget, men även genom goda marktransporter till och från flygplatsen. Därmed underlättas utbyten av idéer, varor och tjänster – en förutsättning för Sveriges och regionens ekonomi och välfärd. Men vilken roll och betydelse har flygplatsen mer konkret?

Stockholm Arlanda Airport ligger vid hjärtat av Skandinavien. Internationellt är flygplatsen ett nav för trafik till och från Skandinavien och Östersjöområdet. I detta område finns just nu det starkaste linjenätet på Arlanda, med totalt 180 olika destinationer nationellt och internationellt.

Nav för marktrafiken

I Stockholmsregionen är Arlanda ett nav även för marktrafiken, med goda vägförbindelser, busslinjer, fjärrtåg, snabbtåg (Arlanda Express) och pendeltåg. Men mycket återstår fortfarande att förbättra när det gäller kollektivtrafiken i regionen – från flera områden är bil idag det enda alternativet.

Flygplatsen ökar arbetstillfällen

På Stockholm Arlanda Airport finns omkring 600 olika företag med runt 17 000 anställda. Flygplatsen ger indirekt ytterligare 1 000 anställningar per miljon resenärer och runt 2 000 arbetstillfällen i regionen för taxiförare, dagispersonal med flera. På så sätt sysselsätts drygt 50 000 människor utöver de som arbetar på flygplatsen.

Arlanda viktig för turismen

Utländska besökare handlar, bor och äter för 60 miljarder per år i Sverige. Det är mer än bilexporten, mer än läkemedelsexporten och tio gånger mer än musikexporten. Resandet spås öka och här spelar Stockholm Arlanda Airport en viktig roll.

Det internationella resandet spås öka med 4 procent per år fram till år 2020 och Arlanda spelar en avgörande roll i att ta tillvara den potential som finns framöver - för Stockholmsregionen och Sverige.

Flygplatsens betydelse för export och näringsliv

Sverige är ett av världens mest exportberoende länder, och exporten bygger på att varorna och tjänsterna säljs på plats, ute i världen, då många affärer görs genom mänskliga möten. Flyget till och från Arlanda är viktigt för företag vars anställda reser i tjänsten för att göra affärer i andra länder och i övriga Sverige. Varje år flygs dessutom varor för cirka 90 miljarder kronor ut i världen från Sverige. Exempel på varor vars export är beroende av flygfrakten är elektronik och läkemedel.

I Stockholmsregionen bor idag 25 procent av Sveriges befolkning och regionen står för mer än 30 procent av Sveriges BNP. Stockholmsregionen bidrar därmed till en större del av Sveriges BNP än någon annan region i landet. Undersökningar visar att över hälften av företagen i Stockholmsregionen anser att Arlanda är avgörande eller mycket viktig för verksamheten. Arlanda kommer dessutom på sjätte plats när företagen rankar 13 olika framgångsfaktorer.

Arlandas roll för kultur och kunskap

Flyget är även betydande för bland annat kultur- och kunskapsutbyten. Sverige är ett kunskapsrikt land, med universitet, högskolor och specialistföretag som är beroende av goda kommunikationer för utbyte av kunskap och erfarenheter med omvärlden. Ett annat exempel är idrotten. För att höra till de bästa måste man mäta sig med de bästa och kunna ta flyget till en tävling - oavsett var i världen den äger rum. De 180 destinationer som Stockholm Arlanda Airport erbjuder i Sverige, Europa och övriga världen är därför viktiga för att både tankar, ekonomi och välfärd ska växa.

Regionala samarbeten för utvecklingen framåt

Att vara en del av regionen och att arbeta för att driva utvecklingen framåt är viktigt för Arlanda. Därför ingår flygplatsen i flera olika samarbetsformer.

Samarbeten

Stockholm Arlanda Airport är en integrerad del av den region som flygplatsen verkar i. Därför är det väldigt viktigt för oss att, tillsammans med samarbetspartners, arbeta för att utveckla Stockholmsregionen till det självklara valet för näringsidkare, resenärer och besökare i Skandinavien. Och därmed stärka Stockholm som ”the Capital of Scandinavia”.

Här läser du mer om olika samarbeten där Arlanda ingår, presenterade i bokstavsordning.

ABC-samarbetet

ABC-samarbetet mellan kommunerna längs med stråket Stockholm-Uppsala, där även Swedavia deltar, handlar om att planera utvecklingen i kommunerna på 30 års sikt. Här ingår bostäder, arbetsplatser, trafiklösningar och kommunikationer.

Arlanda Forum

Ett forum där lokala och regionala beslutsfattare, både tjänstemän och politiker, diskuterar hur tillgängligheten till Stockholm Arlanda Airport kan förbättras. Att öka Stockholmsregionens internationella tillgänglighet – och därmed utveckla bland annat Arlanda och Bromma flygplats – är frågor som har stor bäring på den växande Stockholmsregionens fortsatta utveckling. I Arlanda Forum ingår ett flertal aktörer utöver Swedavia; däribland Länsstyrelsen, Stockholms stad, Stockholms läns landsting, KSL, Trafikverket, Tillväxtverket, Region Uppsala och Sigtuna kommun.

Arlanda Logistic Network

Frakt och godshantering är en viktig del av Arlandas verksamhet och spelar en betydelsefull roll i Arlandaregionen. För de aktörer som arbetar inom logistiknäringen, direkt eller indirekt, finns ett etablerat nätverk. Här samarbetar aktörerna i frågor som rör tillgänglighet, miljö, utbildning och marknadsföring.

Arlandaregionen

Ett fördjupat samarbete inom den så kallade Arlandaregionen, det vill säga Sigtuna, Knivsta, Upplands Väsby och Vallentuna kommuner samt Swedavia Stockholm Arlanda Airport, handlar om att utveckla regionen vad gäller trafikinfrastruktur, bostadsbyggande, näringslivsutveckling och miljöfrågor. Viktiga frågor inte bara för denna region utan även för landet som helhet.

Connect Sweden

Ett opolitiskt samarbete mellan näringslivet, offentliga organisationer, Stockholms stad, regionen, Swedavia och andra viktiga intressenter. Målet är att inom tre år etablera minst fem nya internationella direktlinjer från Stockholm Arlanda Airport till Europa, Nordamerika och Asien, och därigenom stärka Arlandas position som Skandinaviens ledande flygplats.

Mälardalsrådet

Stockholm Arlanda Airport är en del av Mälardalsrådets Infrastrukturgrupp, vars uppgift är att skapa kunskap och samordning i Mälardalsregionens infrastrukturfrågor. Målsättningen är att identifiera viktiga projekt i regionen och prioritera dessa inför kommande infrastrukturpropositioner. För att ytterligare förstärka vikten av infrastrukturfrågor deltar flygplatsen i arbetet med att ta fram de regionala utvecklingsplanerna både för Stockholm och för Uppsala.

Samarbete med grannföreningar

Stockholm Arlanda Airport träffar representanter från bullerföreningar i till exempel Upplands Väsby, Sollentuna och Rosersberg ett flertal gånger per år. Dessa möten har bland annat resulterat i en rad förslag på bullerreducerande åtgärder, av vilka flera är genomförda eller under genomförande.

Turistnäring

Stockholm Arlanda Airport är också aktivt i ett flertal marknadsföringsinitiativ för att locka resenärer till Stockholm och Mälarregionen. Flygplatsen sitter i styrelsen i Destination Sigtuna AB. 

Utsiktsplats

Är du flygentusiast och vill se flygplan landa och lyfta på riktigt nära håll? Åk då till utsiktsplatsen vid Halmsjön.

Utsiktsplatsen ligger på en kulle vid Halmsjön, på vägen mot Almunge/Norrtälje precis vid norra banänden av bana 3. Strax intill kullen passerar taxibana W, som flygplanen använder för att komma till och från Terminal 5 och de övriga östra delarna av flygplatsen.

På kullen finns ett större regnskydd med sittplats. På andra sidan sjön hittar du också en enklare badplats om du vill ta passa på att ta ett bad.

Utsiktsplatsen är byggd av Arlanda tillsammans med Svensk Flyghistorisk Förening, SFF.

Vägbeskrivning för bil

Åk väg 273 mot Almunge/Norrtälje (skyltat från huvudinfarten samt från Märsta). Du svänger vänster direkt efter den andra taxibanebron, skyltat "Skogsvägen" och "utsiktsplats". Kullen ligger på höger sida, parkering finns uppe på kullen.

Vägbeskrivning för kollektivt resande

Ta SL-buss 583, Märsta-Arlanda och fortsätt förbi terminalerna. Går du på bussen vid terminalerna, åk i riktning "Arlanda". Gå av vid hållplats "Skogsvägen/Östra Hangarvägen" som ligger strax nedanför kullen och är busslinjens ändhållplats.

Flygutställning

Visste du att det finns en samling av de senaste hundra årens flyghistoria på Arlandaområdet?

Arlandas flygsamlingar

I en hangarliknande byggnad får du uppleva komforten i ett flygplan från 30-talet. Kliv också ombord och gör en tidsresa till när flyget var något revolutionerande. På utställningen presenteras allt ifrån avancerade hemmabyggen till minutiöst restaurerade trafikflyg via dussinet flygmotorer och flera flygsimulatorer.

– Även om den huvudsakliga målgruppen är flygentusiaster så är självklart även allmänheten välkommen att se på den intressanta flyghistoria som man kan följa genom våra samlingar, säger Bertil Boberg, en av eldsjälarna bakom att hålla samlingarna levande.

– Alla restaureringar och visningar sker på frivillig basis med stöd av Swedavia och Tekniska museet så egentligen har vi inga resurser för att ha öppet för allmänheten. Men eftersom vi ändå är här och restaurerar vill vi göra samlingen tillgänglig för alla er som är intresserade, säger Bertil.

Öppettider

Besök samlingen på tisdagar och torsdagar klockan 10.00-15.00 samt den första helgfria lördagen varje månad.

Hitta hit

När du kommit till Arlandaområdet kör väg 273 och sväng av vid Radisson SAS Arlandia Hotel. Hangarbyggnaden ligger strax bakom hotellet.

Länkar

Arlanda Flygsamlingars Vänner 

ABA SAS Historical