På denna webbplats använder vi cookies
Genom att fortsätta vara inne på webbplatsen godkänner du hur vi använder cookies. Här får du mer information och vilka inställningar du kan göra
{{importantAnnouncement.HeadLine}}
{{importantAnnouncements[0].HeadLine}}
{{importantAnnouncement.HeadLine}}
Uppdaterad: {{importantAnnouncement.LastUpdated}}

{{importantAnnouncement.Body}}

Miljö

Klimatarbete

Klimatfrågan har länge varit prioriterad för Stockholm Arlanda Airport och satsningar på klimatsmarta lösningar har gett resultat. Sedan 2009 är Arlandas arbete med att minska koldioxidutsläppen godkänt på högsta nivån i ett europeiskt program som graderar flygplatsers klimatarbete. Målet är att ha nollutsläpp av koldioxid från den egna verksamheten 2020.
Flygplan och blommor

Swedavia, som äger och driver Arlanda, har de senaste sju åren mer än halverat sina utsläpp av fossil koldioxid på flygplatsen. Flygplatsens byggnader värms med fjärrvärme från biobränsle och all el som köps in är producerad från förnybara källor, som biobränsle, sol, vind och vatten. Dessutom byts flygplatsens fordon successivt ut till miljöfordon.

Samtidigt som biobränslen ersätter fossila bränslen i flygplatsens byggnader och fordon pågår ständiga energieffektiviseringar. Flygplatsen genomför dessutom åtgärder för att så få som möjligt ska störas av flygbuller, vatten som rinner från flygplatsens banor renas, glykol som används för att avisa flygplanen innan start samlas upp och allt avfall sorteras och återvinns.

Ett viktigt mål för flygplatsen är också att tillsammans med andra minska koldioxidutsläppen från marktransporter till och från Arlanda - att göra det smidigare och enklare att resa med tåg eller buss. Självklart samarbetar också flygplatsen med flygbolagen för att minska klimatpåverkan från flygtrafiken.

Arlandas klimatarbete är idag certifierat på högsta nivån i ett europeiskt program som graderar hur flygplatser arbetar med att minska sin klimatpåverkan.

Luft

De största utsläppen till luft på flygplatsen sker från flygtrafiken och från vägtrafiken till och från Arlanda. Utsläpp till luft sker också från servicefordon inne på flygplatsområdet, vid provning av flygplansmotorer, brandövningar och vid produktion av den fjärrvärme som används. Halten av luftföroreningar på Arlanda motsvarar de nivåer som finns i en medelstor svensk tätort.

Sedan 1994 har mätningar gjorts av luftföroreningar vid Arlanda och resultaten visar bland annat:

  • mängden svavel och kväve (som bidrar till försurning) i nederbörden inte är större per ytenhet vid Arlanda än i Stockholms län i genomsnitt.
  • tallar och granar vid Arlanda tappar barr i ungefär samma omfattning som träden i Stockholms län i genomsnitt.
  • halterna av föroreningar är högst vid terminalerna och vägarna där det är mest fordonstrafik.

Hur luftföroreningarna sprids beror på flera saker bland annat vindriktning, vindhastighet och temperatur. Det är därför svårt att svara på hur stor andel av utsläppen som drabbar olika områden.

Flygtrafikens utsläpp

Det som flygmotorerna släpper ut är samma som vid all förbränning av fossilt bränsle: koldioxid, kväveoxider, kolväten, sot, partiklar, kolmonoxid och svaveldioxid.

Ibland kan det lukta kraftigt av flygfotogen på flygplatsen. Det som luktar i flygfotogen är svavelföreningar, så kallade merkaptaner, som har en genomträngande, intensiv och karakteristisk lukt i mycket små koncentrationer.

Svavelföreningarna tillhör samma grupp av ämnen som ställer till luktproblem i samband med massatillverkning (sulfatprocessen). Merkaptaner är ogiftiga i de låga koncentrationer som finns på Arlanda.

Flygplanens virvelvindar är inte bränsledumpning

Alla flygplan lämnar virvelvindar efter sig. När det är fuktigt väder ute syns virvlarna eftersom det bildas kondens av vattenångan i luften. Detta kan ibland se ut som att flygplanet släpper ifrån sig bränsle vid landning. Virvlarna efter flygplanet kallas vortex, som betyder virvel eller virvelvind.

Bränsledumpningar sker mycket sällan och endast i nödsituationer när ett fulltankat plan behöver nödlanda. Det är bara de största planen som har möjlighet att dumpa bränsle. Om en dumpning behöver ske ska den ske över vatten och på en så hög höjd att bränslet förångas innan det når marken.

Moderna plan med mindre utsläpp premieras

Ett sätt att minska utsläppen till luft från flygtrafiken är att Arlanda uppmuntrar flygbolagen att använda moderna flygplan som är bättre för miljön - startavgiften är lägre ju mindre utsläpp av kväveoxider och kolväten flygplanets motor har. Syftet är att påverka flygbolag med äldre plan med gamla flygplansmotorer att byta ut dem till moderna plan med renare motorer.

Vatten

De flesta utsläppen till vatten på flygplatsen sker på vintern när flygplan och banor, av flygsäkerhetsskäl, avisas och halkbekämpas. Miljömässigt bättre kemikalier, uppsamling av glykol och rening av dagvatten är exempel på åtgärder som minskat påverkan på vattendragen nära Arlanda.

Avisning av flygplan och halkbekämpning

Flygplanen avisas med propylenglykol och när banorna halkbekämpas används kaliumformiat. Kaliumformiat är ett slags salt och används idag istället för urea.

Propylenglykol och kaliumformiat har i sig låg giftighet och är lätt nedbrytbara i naturen. Men, det går åt mycket syre vid nedbrytningen och ämnena kan därför orsaka syrebrist i vattendrag och grundvatten om stora mängder släpps ut. För att vattnet runtomkring Arlanda ska påverkas så lite som möjligt, genomförs en rad åtgärder.

Glykolvätska återvinns efter planens avisning

Avisning är endast tillåten på de ytor där ett speciellt ledningssystem för uppsamling av glykol finns. Så mycket som möjligt av den glykolvätska som blir kvar på marken när ett flygplan har avisats sugs upp av sugbilar.

Denna vätska kan, på grund av relativt hög koncentration av glykol, användas för återvinning eller som en extra kolkälla i kommunala reningsverk. Den relativt lågt koncentrerade glykolvätska som inte sugs upp rinner ner i ledningssystemet för glykol och pumpas så småningom vidare till Käppala reningsverk.

Nedbrytning av kemikaler sker till störst del i flygplatsens reningsverk

Formiat från halkbekämpning och glykol som droppar från flygplanen vid uttaxning hamnar i dagvattnet från banor och ramper. Den största delen av dagvattnet leds till dagvattenanläggningar där kemikalerna bryts ned genom biologiska processer. Nedbrytningen sker på så sätt till största delen i flygplatsens reningsanläggningar innan vattnet leds till vattendragen.

Provtagningar visar på förbättringar i Märstaån

Vattenkvaliteten i Märstaån har förbättrats under senare tid, bland annat till följd av att Arlandas åtgärder för att minska påverkan på vattendraget. Inom Märstaåns avrinningsområde finns bland annat Märsta samhälle, flera företag, jordbruk samt flygplatsen, vilka alla påverkar vattendraget.

Vid inventering av Märstaån år 1988 bedömdes vattenkvaliteten som ”dålig”, delvis till följd av att urea och glykol som användes på Arlanda bidrog till  syrebrist i ån. Vattenkvaliteten har förbättrats sedan dess och idag har Märstaån den bedömda klassningen ”måttlig ekologisk status” och ”god kemisk ytvattenstatus” enligt Vattendirektivets bedömningsgrunder. Målet är att uppnå ”god ekologisk status” år 2021.

Förekomst av PFOS på flygplatsen

Vid en undersökning under 2008 identifierades förekomst av kemikalien PFOS i bland annat Halmsjön och Kättstabäcken. Sedan dess har Swedavia arbetat för att öka kunskapen om var PFOS förekommer på flygplatsen, hur det sprids och beter sig. En pilotanläggning är i drift för att utvärdera en reningsmetod.
Läs mer om PFOS här.

Renat spillvatten kan användas som gödsel

Det är vanligt att spillvatten från verksamheter som fordonstvättar, verkstäder och flygplanshangarer innehåller förhöjda halter av metaller och olja. På Arlanda finns det flera reningsanläggningar som tar hand om dessa föroreningar innan vattnet leds till det kommunala reningsverket.

Att rena spillvattnet är viktigt då slammet som bildas vid reningsverket innehåller värdefulla näringsämnen och i viss utsträckning används som gödsel på åkermark.

200 000 kvadratmeter membran skyddar grundvattnet vid bana 3

Bana 3 löper delvis över en rullstensås som innehåller grundvatten och det är därför extra viktigt att glykol och saltrester inte når dit, vilket också var högt prioriterat när banan byggdes. Vattnet från banan rinner därför ner i brunnar vid sidorna och leds sedan vidare till ett utjämningsmagasin och renas vid behov.

Inom rullstensområdet har dessutom ett 1,5 millimeter tjockt vattentätt membran lagts ut på 1-2 meters djup. Det gör att vatten från sidan av banan leds in till banans ledningssystem. Sammanlagt har 200 000 kvadratmeter membran lagts ut vid bana 3, vilket motsvarar en yta av 28 fotbollsplaner.

Utsläppstak

Klimatfrågan har länge varit prioriterad för Stockholm Arlanda Airport och satsningar på klimatsmarta lösningar har gett resultat. Sedan 2009 är Arlandas arbete med att minska koldioxidutsläppen godkänt på högsta nivån i ett europeiskt program som graderar flygplatsers klimatarbete. Målet är att ha nollutsläpp av koldioxid från den egna verksamheten 2020.
Buss och rapsfält

Swedavia, som äger och driver Arlanda, har de senaste sju åren mer än halverat sina utsläpp av fossil koldioxid på flygplatsen. Flygplatsens byggnader värms med fjärrvärme från biobränsle och all el som köps in är producerad från förnybara källor, som biobränsle, sol, vind och vatten. Dessutom byts flygplatsens fordon successivt ut till miljöfordon.

Ett viktigt mål för flygplatsen är också att tillsammans med andra minska koldioxidutsläppen från marktransporter till och från Arlanda - att göra det smidigare och enklare att resa med tåg eller buss. Självklart samarbetar också flygplatsen med flygbolagen för att minska klimatpåverkan från flygtrafiken.

Utsläppstak för koldioxid unikt för Arlanda i världen

Stockholm Arlanda Airport är den enda flygplatsen i världen som har ett utsläppstak för koldioxid i sitt miljötillstånd. Villkoret innebär att utsläppen från startande och landande flygplan, vägtrafiken till och från flygplatsen, intern fordonstrafik och uppvärmning av byggnader inte får vara högre än de var 1990.

Jämfört med år 1990 så reser idag fler passagerare med färre plan från Arlanda. Antalet flygresenärer på Arlanda har ökat med cirka 35 procent. Samtidigt har flygtrafikens utsläpp minskat men vägtrafikens koldioxidutsläpp ökat.

Utsläppen från uppvärmning och från den interna fordonstrafiken på flygplatsen har minskat med 75 procent sedan 1990. Vägtrafiken svarar idag för mer än hälften av utsläppen inom utsläppstaket.

Buller

Swedavia arbetar kontinuerligt sedan flera år tillbaka med att begränsa bullerpåverkan från Arlanda, en ständigt aktuell fråga för både våra grannar och flygbranschen.
SAS-plan landar

Swedavias mål är att arbeta för att bullerbelastningen kring Arlanda upplevs som acceptabel i förhållande till flygets och flygplatsens samhällsnytta. Vi genomför regelbundna bullerberäkningar och mätningar för att säkerställa att vi befinner oss inom ramen för vårt miljötillstånd.

Swedavias arbete för att minska Arlandas bullerpåverkan innebär bland annat att vi bullerisolerar bostäder i närheten, premierar flygbolag som använder flygplan som bullrar mindre samt uppmuntrar till gröna flygningar.

Tysta flygplan betalar mindre

Flygmotorer bullrar successivt allt mindre, tack vare utvecklingen av flygplansflottan. Swedavia driver på utvecklingen genom att låta de flygplan som bullrar mer betala en högre startavgift. De plan som tidigare bullrade mest är dessutom förbjudna på EU:s flygplatser sedan 2002.

Kurvade och gröna inflygningar

I största möjliga mån försöker Swedavia se till att flygvägar dras vid sidan om tätorter. För att minska buller och utsläpp till luft arbetar vi också för att öka antalet kurvade och gröna inflygningar vid Arlanda.

Kurvade inflygningar

Med kurvade inflygningar kan flygplan undvika att flyga över tätorter under inflygningen. Försök med kurvade inflygningar genomförs på flera av Swedavias flygplatser. För att genomföra kurvade inflygningar krävs godkännande av Transportstyrelsen, både för flygbolaget, för flygplanstypen och för den enskilda besättningen.

Gröna inflygningar

Gröna inflygningar minskar buller genom att flygplanet sjunker kontinuerligt från sin marschhöjd till landningsbanan. Det behövs då i det närmaste inget motorpådrag vilket också sparar bränsle och minskar utsläppen.

Som en del i arbetet med gröna inflygningar deltog vi i projektet Green Connection. Det leddes av LFV, genomfördes i samarbete med GE, Rockwell Collins, SAS och Swedavia samt är delfinansierat av ett EU-program som utvecklar tekniska och operativa förutsättningar för det gemensamma europeiska luftrummet, SESAR.

Green Connection var även en del i det transatlantiska samarbetet AIRE, Atlantic Interoperability Initiative to Reduce Emission. När projektet avslutades i maj 2012 beräknades totalt 100 gröna flygningar ha genomförts till Stockholm Arlanda Airport. Flygningarna inom projektet visar på besparingar på minst 130 kilo koldioxid per flygning.

Öppen dialog och ökat miljömedvetande

Förutom bullerbegränsande åtgärder genomförs också mätningar och provflygningar samt program för flygledare och piloter för att ytterligare höja miljömedvetandet. En öppen dialog med Arlandas grannar är också en viktig del av arbetet och flygplatsen strävar efter att lägga flygvägarna så att bullret stör så lite och så få som möjligt. De bostäder som ligger mest utsatt bullerisoleras.

Energi

På Arlanda arbetar cirka 16 000 personer i runt 250 olika företag. Flygplatsen använder lika mycket energi som en svensk småstad. Idag produceras i stort sett all värme, el och kyla som flygplatsen använder från förnybara källor som inte ger något nettoutsläpp av koldioxid. En viktig del i flygplatsens energiarbete är självklart att ständigt arbeta med energieffektiviseringar och därmed minska både miljöpåverkan och kostnader.
vindkraftverk

Förnybar energi

Byggnaderna på Arlanda värms med fjärrvärme producerad av biobränsle. Swedavia köper dessutom in gröna elcertifikat motsvarande all elanvändning på flygplatsen. Certifikaten garanterar elproduktion från enbart förnybara källor, det vill säga från vind, sol, vatten och biobränslen.

Sommaren 2009 invigde dessutom Arlanda världens största energilager – en så kallad akvifär – som finns i Brunkebergsåsen vid flygplatsen. Med akvifären kyls respektive värms flygplatsen energieffektivt och utan klimatpåverkan under sommar respektive vinter.

Läs mer om akvifären här.

Energibesparande åtgärder

Under perioden 2005-2012 minskades Swedavias energianvändning på Arlanda med cirka en tredjedel. Bland annat har snålare och bättre styrd belysning inomhus och utomhus bidragit till betydande minskningar. Hittills har 10 000 energisnåla LED-dioder ersatt vanliga lampor på flygplatsen. Det har minskat elanvändningen med lika mycket som används i 140 eluppvärmda villor.

Andra exempel som genomförts är värmeåtervinning i terminalerna, effektivare ventilation och varvtalsreglerade elmotorer.

Akvifären, som lagrar och återanvänder kyla och värme, kan spara lika mycket energi som behovet i 2000 villor.

Arlanda Energi belönat med Stora Energipriset

Swedavia Arlanda har jobbat målmedvetet med energifrågan i flera år och 2009 belönades flygplatsen med Stora energipriset för sin affärsmodell, med vilken man tagit ett helhetsgrepp om flygplatsens energifrågor. Stora energipriset delas ut av teknikkonsulten Sweco. Priset går till tekniska idéer och innovationer som testats i verkliga livet och som visat sig spara energi.

Naturvård

Flyg, kultur och natur lever sida vid sida kring Stockholm Arlanda Airport.
Fältgentiana

Inom flygplatsområdet förekommer många växt- och djurarter som är sällsynta, även ur ett europeiskt perspektiv. Flygplatsens omgivningar är också en intressant kulturbygd med byggnader från 1700-talet, runstenar och gravfält från järnåldern.

Betesmarken vid Lejden, öster om flygplatsen, är exempel på ett område med nationellt bevarandevärde. Ängarna vid Lejden har betats sedan järnåldern och idag har floran inslag av flera rödlistade arter. Fältgentiana och finnögontröst är två starkt hotade arter som finns vid Lejden.

Sedan 2009 är Lejden ett naturvårdsområde, skapat av Swedavia i samarbete med arrendatorn, Sigtuna kommun, länsstyrelsen och Världsnaturfonden.

Inventeringsrapport Lejden 2012 - pdf, 2 Mb
Naturinventering - pdf, 92 Kb
Inventering Finnögontröst - pdf, 3 Mb
Vad flyger på Arlanda? - pdf, 99 Kb
Svampinventering Åsbarrskogar - pdf, 75 Kb 

Miljötillstånd

I och med Högsta domstolens fastställande av Mark- och miljööverdomstolens dom den 25 maj 2015 har Stockholm Arlanda Airport fått ett nytt miljötillstånd. Swedavia har tagit fram ett nytt kontrollprogram för att följa upp de nya miljövillkoren. Det nya tillståndet togs i bruk årsskiftet 2015/2016.

De nya miljövillkoren medger bland annat att dagens inflygningar i högtrafik till Bana 3 kan fortsätta även efter 1 januari 2018. Inflygningsprocedurer som undviker Upplands Väsby tätort ska dock användas när så är möjligt, utan att det påverkar flygplatsens kapacitet och med hänsyn tagen till regelverk, flygtrafiktjänsten, flygsäkerhetsskäl och väderleksförhållanden.

Swedavia lämnade den 2 maj 2011 in en ansökan till mark- och miljödomstolen om ett nytt miljötillstånd för hela verksamheten på Stockholm Arlanda Airport. Arlandas miljötillstånd från 1991 var för gammalt och byggde på förhållanden som rådde för mer än tjugo år sedan. Det har framförallt varit två villkor i Arlandas miljötillstånd från början av 1990-talet som skapat problem. Det ena var att kurvade inflygningar ska tillämpas i högtrafik. Idag vet vi att tekniken inte kommer att vara tillgänglig i högtrafik på länge än. Konsekvensen skulle ha blivit att Arlanda tvingats reducera kapaciteten på bana 3 kraftigt, den bana som behövs just när det är mycket flygtrafik till och från Stockholm.

Det andra villkoret handlade om Arlandas unika utsläppstak som bland annat inkluderade biltrafiken. Mark- och miljödomstolen gav dock i sin dom år 2013 Swedavia möjlighet att arbeta mer ändamålsenligt med utsläpp genom att det tidigare så kallade utsläppstaket för koldioxid ersattes med en handlingsplan. Detta har fastställts i Högsta domstolen och handlingsplanen ska nu implementeras i Arlandas kontrollprogram.

Läs mer här:

Ansökanshandlingar
Miljöärenden
Utredningar
Samrådsmöten
Ansökan i kort version - pdf, 661 Kb
Miljökonsekvensbeskrivning, sammanfattning - pdf, 352 Kb
Populärversion - Arlandas framtid påverkar Stockholms och Sveriges utveckling - pdf, 6 Mb
Populärversion - Handlingsplan för att minska flygbullret över Upplands Väsby - pdf, 153 Kb
Presentationer från huvudförhandlingen
Mark- och överdomstolens dom 21 november 2014 - pdf, 2,8 Mb
Uppskjutet villkor U2 Alternativ bananvändning

Följ flygningar

Nyfiken på vilket flyg som passerade uppe i luften? Vill du ha information om en flygning som ägde rum nära din bostad? Med WebTrak hittar du information om flygplan som flyger till och från flygplatsen samt detaljer om varje flygning. Du kan också skicka in dina synpunkter till Swedavia.

WebTrak är ett verktyg för dig som vill veta mer om olika flygningar. Observera att WebTrak visar flyg med en fördröjning på 5 timmar.

Verktyget visar varje flygplans flygväg och övrig tillgänglig information. Flygplanen är färgkodade för att visa om de är ankommande eller avgående. Genom att ange din egen adress kan du exempelvis få uppgifter om vilka flygningar som ägt rum nära din egen bostad. Om du önskar se tidigare flygningar så går det bra att välja datum och tid och sedan kan du se en uppspelning av flygningar per timme och även välja att accelerera visningen.

Nyhet i WebTrak

Nu kan du följa ljudnivån på de flyg som passerar mätstationer invid flygplatserna. Swedavia har sedan tidigare installerat ljudmätstationer i Arlandas och Brommas närhet för att mäta och analysera flygbuller. Dessa är nu synliga i WebTrak och visar de ljudnivåer som mäts upp vid varje specifik station.

Höjdangivelser i WebTrak

I WebTrak anges höjden över havet. Stockholm Arlanda Airport ligger 42 meter över havet.

Lämna synpunkter på flygningar

Du kan nu lämna in dina synpunkter på flygningar via WebTrak, vårt mål är att svara inom tre dagar. 

Gå till WebTrak

Om WebTrak