Miljö
Miljöfrågor är prioriterade på Swedavia och Stockholm Arlanda Airport arbetar ständigt inom flera olika områden för att minska sin miljöpåverkan.
Swedavias klimatarbete
Fossilfria flygplatser
Under 2020 nådde Swedavia målet om inga fossila koldioxidutsläpp från den flygplatsverksamhet vi har i egen regi.
Ett omfattande arbete ligger bakom vår framgång att nå fossilfria koldioxidutsläpp. Vi köper in förnybar el till hela verksamheten och reservkraften går på HVO100 (hydrerad vegetabilisk olja), fordonsflottan går på HVO100, fossilfri gas eller förnybar el samt biogasol och biogas köps in.
Under slutet av 2025 nådde Swedavia sitt nästa uppsatta klimatmål, då alla stadigvarande eller återkommande aktörer på flygplatsen enbart använder fossilfri energi i sin verksamhet på flygplatsen. Arbetet ligger i linje med IPCC scenario för 1,5 grad och Swedavias strategi och mål för en proaktiv klimatomställning.
Swedavias klimatfärdplan beskriver hur Swedavia bidrar till klimatomställningen. Den omfattar både omställningen av den egna flygplatsverksamheten och det gemensamma arbetet med flygbolag, marktjänstbolag, leverantörer och myndigheter. Färdplanen visar hur åtgärder och samarbeten hänger samman och hur Swedavia steg för steg arbetar för att nå målet om fossilfri verksamhet till 2050.
Mer om flygets omställning och hur Swedavia jobbar för fossilfria flygplatser
Airport Carbon Accreditation (ACA)
Airport Carbon Accreditation är ett ramverk inom Airport Council International (ACI) som utvärderar flygplatsers arbete med att hantera och minska sina koldioxidutsläpp. Ramverket har sju nivåer.
ACA nivå 5 är den högsta certifieringsnivån och innebär att flygplatsen har uppnått och upprätthåller nettonollutsläpp för sina egna verksamhetsutsläpp (Scope 1 och 2). Certifieringen kräver även att flygplatsen aktivt arbetar med att kartlägga, påverka och minska utsläpp från tredje part (Scope 3) genom samverkan med aktörer i hela värdekedjan och en tydlig plan mot nettonollutsläpp.
Alla Swedavias flygplatser är minst certifierade på nivån ACA4+ enligt Airport Council International (ACI) Europes standard för flygplatsers klimatarbete. Nästa mål är att samtliga flygplatser når nivå ACA5, vilket innebär att vi i högre grad involverar och samarbetar med andra aktörer med betydande koldioxidutsläpp på flygplatserna för att fortsätta minska utsläppen tillsammans.
Sju av Swedavias tio flygplatser har certifierats till den högsta nivån ACA5; Stockholm Arlanda Airport, Göteborg Landvetter Airport, Malmö Airport, Ronneby Airport, Åre Östersund Airport, Visby Airport och Kiruna Airport. Under 2026 kommer övriga tre flygplatser – Bromma Stockholm Airport, Luleå Airport, Umeå Airport – certifieras enligt ACA5.
Flygplatsens koldioxidavtryck
För rapportering av växthusgasutsläpp har 2010 fastställts som basår för Scope 1 och 2. För samtliga Scope 3-kategorier har 2019 fastställts som basår. De olika basåren har valts utifrån tillgången till konsekventa och verifierbara datamängder samt för att undvika effekter från pandemin.
Utsläppen för innevarande år (2025) har beräknats med samma organisatoriska gränser och metoder som för basåren för att säkerställa jämförbarhet över tid. Eventuella omräkningar av basåret har genomförts i enlighet med ACA:s riktlinjer för att återspegla metodförbättringar eller strukturella förändringar.
Stockholm Arlanda Airport har minskat sina utsläpp av Scope 1 och 2 med 6 049 ton CO₂e, exklusive halkbekämpning och avisning, vilket motsvarar 96 procent jämfört med 2010. År 2010 uppgick utsläppen inom Scope 1 och 2 till 6 318 ton CO₂e, medan de år 2025 uppgick till 269 ton CO₂e. Med halkbekämpning och avisning inkluderat uppgick Scope 1 och 2 till 6 654 ton CO₂e år 2010 och 982 ton CO₂e år 2025. Ett certifikat för kolinbildning motsvarande 1 005 ton CO₂e finns på Certificate carbon offset removal ARN 2025.pdf.
År 2019 uppgick utsläppen från Scope 3 till 2 480 189 ton CO₂e, vilket minskade till 1 947 142 ton CO₂e år 2025.
- Världens största energilager.
Sommaren 2009 invigde Arlanda världens största energilager, en så kallad akvifär, som finns i Brunkebergsåsen vid flygplatsen. En akvifär är en naturlig underjordisk grundvattenreservoar som hjälper till att kyla/värma flygplatsen beroende på årstid. Tack vare akvifären kan vi spara kyla och värme motsvarande lika mycket energi som behovet i 2000 villor.
Miljöpåverkan
Miljön runt flygplatsen
Inom flygplatsområdet förekommer många växt- och djurarter som är sällsynta, även ur ett europeiskt perspektiv. Flygplatsens omgivningar är också en intressant kulturbygd med byggnader från 1700-talet, runstenar och gravfält från järnåldern.
Betesmarken vid Lejden, öster om flygplatsen, är ett exempel på ett område med nationellt bevarandevärde. Ängarna vid Lejden har betats sedan järnåldern och idag har floran inslag av flera rödlistade arter. Fältgentiana och Finnögontröst är två starkt hotade arter som finns vid Lejden.
Sedan 2009 är Lejden ett naturvårdsområde, skapat av Swedavia i samarbete med arrendatorn, Sigtuna kommun, länsstyrelsen och Världsnaturfonden.
Rapporter
Biologisk mångfald på Arlanda 2013 (pdf)
Inventeringsrapport Lejden 2012 (pdf)
Naturinventering 2010 (pdf)
Inventering Finnögontröst 2011 (pdf)
Vad flyger på Arlanda? 2012 (pdf)
Svampinventering Åsbarrskogar 2010 (pdf)
Buller
Swedavias mål är att arbeta för att bullerbelastningen kring Arlanda upplevs som acceptabel i förhållande till flygets och flygplatsens samhällsnytta. Vi genomför regelbundna bullerberäkningar och mätningar för att säkerställa att vi befinner oss inom ramen för vårt miljötillstånd. Swedavias arbete för att minska Arlandas bullerpåverkan innebär bland annat att vi bullerisolerar bostäder i närheten samt premierar flygbolag som använder flygplan som bullrar mindre.
Kurvade inflygningar
I största möjliga mån försöker Swedavia se till att flygvägar dras vid sidan om tätorter. För att minska buller och utsläpp till luft arbetar vi också för att öka antalet kurvade inflygningar vid Arlanda. Med kurvade inflygningar kan flygplan undvika att flyga över tätorter under inflygningen. Försök med kurvade inflygningar genomförs på flera av Swedavias flygplatser. För att genomföra kurvade inflygningar krävs godkännande av Transportstyrelsen, både för flygbolaget, för flygplansindividen och för den enskilda besättningen.
Swedavia arbetar dessutom med gröna flygningar, läs mer här.
Öppen dialog och ökat miljömedvetande
Förutom bullerbegränsande åtgärder genomförs också mätningar och provflygningar samt program för flygledare och piloter för att ytterligare höja miljömedvetandet. En öppen dialog med Arlandas grannar är också en viktig del av arbetet och flygplatsen strävar efter att lägga flygvägarna så att bullret stör så lite och så få som möjligt. De bostäder som ligger mest utsatt bullerisoleras.
Luft
Luftföroreningar
Sedan 1994 har mätningar gjorts av luftföroreningar vid Arlanda och resultaten visar bland annat:
- att mängden svavel och kväve (som bidrar till försurning) i nederbörden inte är större per ytenhet vid Arlanda än i Stockholms län i genomsnitt.
- att tallar och granar vid Arlanda tappar barr i ungefär samma omfattning som träden i Stockholms län i genomsnitt.
- att halterna av föroreningar är högst vid terminalerna och vägarna där det är mest fordonstrafik.
Hur luftföroreningarna sprids beror bland annat på vindriktning, vindhastighet och temperatur. Det är därför svårt att svara på hur stor andel av utsläppen som drabbar olika områden.
Flygtrafikens utsläpp
Det som flygmotorerna släpper ut är samma som vid all förbränning av fossilt bränsle: koldioxid, kväveoxider, kolväten, sot, partiklar, kolmonoxid och svaveldioxid. Ibland kan det lukta kraftigt av flygfotogen på flygplatsen. Det som luktar i flygfotogen är svavelföreningar, så kallade merkaptaner, som har en genomträngande, intensiv och karakteristisk lukt i mycket små koncentrationer. Svavelföreningarna tillhör samma grupp av ämnen som ställer till luktproblem i samband med massatillverkning (sulfatprocessen). Merkaptaner är ogiftiga i de låga koncentrationer som finns på Arlanda.
Moderna plan med mindre utsläpp premieras
Ett sätt att minska utsläppen till luft är genom att uppmuntra flygbolagen att använda moderna flygplan som är bättre för miljön - startavgiften är lägre ju renare motorer ett flygplan har. Syftet är att påverka flygbolag med äldre plan eller gamla flygplansmotorer att byta ut dem till miljövänligare alternativ.
Flygplanens virvelvindar är inte bränsledumpning
Alla flygplan lämnar virvelvindar efter sig. När det är fuktigt väder ute syns virvlarna eftersom det bildas kondens av vattenångan i luften. Detta kan ibland se ut som att flygplanet släpper ifrån sig bränsle vid landning. Virvlarna efter flygplanet kallas vortex, som betyder virvel eller virvelvind.
Bränsledumpningar sker mycket sällan och endast i nödsituationer när ett fulltankat plan behöver nödlanda. Det är bara de största planen som har möjlighet att dumpa bränsle. Om en dumpning behöver ske ska den ske över vatten och på en så hög höjd att bränslet förångas innan det når marken.
Mark och vatten
Avisning av flygplan och halkbekämpning
Flygplanen avisas med propylenglykol och när banorna halkbekämpas används kaliumformiat. Kaliumformiat är ett slags salt och används idag istället för urea eftersom kväveinnehållet är mycket lägre. Propylenglykol och kaliumformiat har i sig låg giftighet och är lätt nedbrytbara i naturen. Men, det går åt mycket syre vid nedbrytningen och ämnena kan därför orsaka syrebrist i vattendrag och grundvatten om stora mängder släpps ut. För att vattnet runtomkring Arlanda ska påverkas så lite som möjligt, genomförs en rad åtgärder.
Glykolvätska återvinns efter planens avisning
Avisning är endast tillåten på de ytor där ett speciellt ledningssystem för uppsamling av glykol finns. Så mycket som möjligt av den glykolvätska som blir kvar på marken när ett flygplan har avisats sugs upp av sugbilar. Denna vätska kan, på grund av relativt hög koncentration av glykol, användas för återvinning. Den uppsamlade vätskan renas och koncentreras till ny, ren glykol vid Vilokans anläggning vid Arlanda.
Den relativt lågt koncentrerade glykolvätska som inte sugs upp rinner ner i ledningssystemet för glykol och pumpas så småningom vidare till Käppala reningsverk.
Nedbrytning av kemikalier sker till störst del i flygplatsens reningsverk
Formiat från halkbekämpning och glykol som droppar från flygplanen vid uttaxning hamnar i dagvattnet från banor och ramper. Den största delen av dagvattnet leds till dagvattenanläggningar där kemikalierna bryts ned genom biologiska processer. Nedbrytningen sker på så sätt till största delen i flygplatsens reningsanläggningar innan vattnet leds till vattendragen.
Provtagningar visar på förbättringar i Märstaån
Vattenkvaliteten i Märstaån har förbättrats under senare tid, bland annat till följd av Arlandas åtgärder för att minska påverkan på vattendraget. Inom Märstaåns avrinningsområde finns bland annat Märsta samhälle, flera företag, jordbruk samt flygplatsen, vilka alla påverkar vattendraget Vattenkvaliteten i Märstaån har förbättrats under de senaste årtiondena och vid den senaste bedömning har Märstaån den bedömda klassningen ”måttlig ekologisk status” och ”uppnår inte god kemisk ytvattenstatus” enligt Vattendirektivets bedömningsgrunder.
200 000 kvadratmeter membran skyddar grundvattnet vid bana 3
Bana 3 löper delvis över en rullstensås som innehåller grundvatten och det är därför extra viktigt att glykol och saltrester inte når dit, vilket också var högt prioriterat när banan byggdes. Vattnet från banan rinner därför ner i brunnar vid sidorna och leds sedan vidare till ett utjämningsmagasin och renas vid behov. Inom rullstensområdet har dessutom ett 1,5 millimeter tjockt vattentätt membran lagts ut på 1–2 meters djup. Det gör att vatten från sidan av banan leds in till banans ledningssystem. Sammanlagt har 200 000 kvadratmeter membran lagts ut vid bana 3, vilket motsvarar en yta av 28 fotbollsplaner.
PFAS
Tidigare användning av PFAS på Arlanda
På Swedavias flygplatser har PFAS/PFOS använts i det filmbildande brandsläckningsskummet AFFF i flera år fram till början av 2000-talet då man upptäckte att ämnena potentiellt kunde vara skadliga. LFV införde 2008 övningsförbud med brandskum som innehöll PFAS och år 2011 ersatte Swedavia brandskummet helt med ett PFAS-fritt alternativ (Moussol 3/6-FF). Eftersom att PFAS är en grupp stabila och icke-nedbrytbara ämnen finns föroreningen kvar i mark och vatten på platser där skum har hanterats.
Fiskeförbud i Halmsjön
2008 införde Swedavia, dåvarande LFV, fiskeförbud i Halmsjön som ligger i anslutning till Stockholm Arlanda Airport. Fiskeförbudet infördes för att förhindra allmänheten från att exponeras av PFOS genom att äta fisken. Analys av abborrar från Halmsjön har visat att fisken innehåller förhöjda halter av PFOS. Det är fortfarande tillåtet att bada i Halmsjön då PFOS inte tas upp genom huden. Halterna PFOS i sjövattnet innebär inte heller att några kallsupar utgör någon fara. Vattnet ska dock inte användas till dricksvatten.
Åtgärdsförberedande pilotstudier
Brandövningsplatsen är en stor föroreningskälla inom flygplatsen. År 2018 startade ett projekt som syftar till att identifiera möjliga åtgärdsmetoder för att reducera spridningen från brandövningsplatsen. Metoderna som identifierats är stabilisering av ytjord, immobilisering av grundvattenplym, termisk desorption, jordtvätt och utökat fytoupptag. De olika studierna utvärderas i laboratorieskala eller pilotskala under 2020-2023. Swedavia ser även ett behov av att rena dagvatten från brandövningsplatsen som belastar recipienten nedströms. I ett parallellt projekt utvärderas olika reningsmetoder under 2020-2021 för en framtida behandlingsanläggning.
Miljötillstånd
Swedavia har tagit fram ett nytt kontrollprogram för att följa upp de nya miljövillkoren. Det nya tillståndet togs i bruk årsskiftet 2015/2016. Miljövillkoren medger bland annat att dagens inflygningar i högtrafik till bana 3 söderifrån även kunnat fortsätta efter 1 januari 2018.
Inflygningsprocedurer som undviker Upplands Väsby tätort ska dock användas när så är möjligt, utan att det påverkar flygplatsens kapacitet och med hänsyn till regelverk, flygtrafiktjänsten, flygsäkerhetsskäl och väderleksförhållanden.
Miljörapport
Syfte och mål
Swedavia äger, driver och utvecklar flygplatser samt flygplatsnära fastigheter i Sverige. Vi strävar ständigt efter att förbättra ledningssystemet (ISO 14001) för att minska vår miljöpåverkan och använda resurser på ett hållbart sätt i hela värdekedjan. Det ska främst ske genom att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser, där vi ska behålla minst 90 procents minskning av utsläpp i Scope 1 och 2 samt nå netto noll i Scope 3 senast 2050, i enlighet med relevanta netto noll-ramverk.
Vi ska även minimera övriga utsläpp till luft, mark och vatten, samt minska användningen av skadliga kemikalier. Genom ett systematiskt arbete med klimatanalyser anpassar vi oss till det förändrade klimatet. Swedavia ska främja biologisk mångfald, säkra effektiv resurshantering för att bidra till en cirkulär ekonomi samt verka för effektivare energianvändning.
För oss är det en självklarhet att följa gällande miljö- och energilagstiftning samt övriga tillämpliga nationella och internationella regler och krav. Det är också en självklarhet att säkerställa tillgång till den information och de resurser som krävs för att uppnå miljö- och energimål. Vi ska även verka för att flygbuller och emissioner från flygverksamheten begränsas.
Grundregler
- För att detta ska uppnås krävs att vi arbetar efter följande grundregler:
- Hänsyn till miljön ska genomsyra varje del av verksamheten och vägas in i alla beslut.
- Klimatpåverkan är flyg- och fastighetsbranschens viktigaste miljöfråga och ska prioriteras i beslut och aktiviteter.
- Vi ska ständigt energieffektivisera och styra den egna verksamheten samt påverka andra aktörer som vi samverkar med, för en hållbar användning av resurser.
- Vi ska köpa in energieffektiva produkter och tjänster och främja konstruktioner som leder till förbättring av energiprestandan.
- Alla Swedavias medarbetare ska vara delaktiga i vårt miljö- och energiarbete.
- Vi ska bedöma och hantera miljörisker och energiprestanda på ett systematiskt sätt.
- Swedavia ska aktivt delta i lokala, regionala, nationella och internationella samarbeten i syfte att minska den negativa miljöpåverkan från flygbranschen och verka för en hållbar utveckling av flygplatserna.
Följ flygningar
Ett publikt verktyg som kan användas för att följa flyg är Flightradar24.com.