PFAS

PFAS är ämnen som kan bilda vatten-, fett- och smutsavvisande ytor.  PFAS används bland annat i viss typ av brandsläckningsskum men även i många andra verksamheter och produkter som textilier, matförpackningar, ytbehandling, skönhetsprodukter, hydrauloljor med mera.

Perfluoroalkylsubstanser (PFAS), även kallade högfluorerade ämnen, är ett samlingsnamn för en mycket stor grupp fluorerade organiska ämnen (>4700 st). PFAS förekommer brett i samhället och påträffas i stort sett var som helst i miljön. De mest uppmärksammade PFAS-ämnena är perfluoroktansulfonat (PFOS) och perfluoroktansyra (PFOA). PFOS och PFOA anses  vara Persistenta, Bioackumulerande och Toxiska , det vill säga PBT-ämnen. Persistent betyder att det är stabilt och svårnedbrytbart i naturen, bioackumulerande att ämnet anrikas i näringskedjan i ett ekosystem och toxiskt att det är giftigt. Det är därför av största vikt att PFAS- ämnen inte ökar ytterligare i naturen, i djur och i människor.

Vid en undersökning på Stockholm Arlanda Airport under 2008 identifierades förekomst av PFOS i bland annat Halmsjön och i Kättstabäcken. Sedan dess har Swedavia arbetat för att öka kunskapen om var PFAS förekommer på flygplatsen samt hur det sprids och beter sig.

Tidigare användning av PFAS på Arlanda

På Swedavias flygplatser har PFAS/PFOS använts i det filmbildande brandsläckningsskummet AFFF i flera år fram till början av 2000-talet då man upptäckte att ämnena potentiellt kunde vara skadliga. LFV införde 2008 övningsförbud med brandskum som innehöll PFAS och år 2011 ersatte Swedavia brandskummet helt med ett PFAS-fritt alternativ (Moussol 3/6-FF). Eftersom att PFAS är en grupp stabila och icke-nedbrytbara ämnen finns föroreningen kvar i mark och vatten på platser där skum har hanterats.

Fiskeförbud i Halmsjön

2008 införde Swedavia, dåvarande LFV, fiskeförbud i Halmsjön som ligger i anslutning till Stockholm Arlanda Airport. Fiskeförbudet infördes för att förhindra allmänheten från att exponeras av PFOS genom att äta fisken. Analys av abborrar från Halmsjön har visat att fisken innehåller förhöjda halter av PFOS.

Det är fortfarande tillåtet att bada i Halmsjön då PFOS inte tas upp genom huden. Halterna PFOS i sjövattnet innebär inte heller att några kallsupar utgör någon fara. Vattnet ska dock inte användas till dricksvatten.

Åtgärdsförberedande pilotstudier 

Brandövningsplatsen är en stor föroreningskälla inom flygplatsen. År 2018 startade ett projekt som syftar till att identifiera möjliga åtgärdsmetoder för att reducera spridningen från brandövningsplatsen. Metoderna som identifierats är stabilisering av ytjord, immobilisering av grundvattenplym, termisk desorption, jordtvätt och utökat fytoupptag. De olika studierna utvärderas i laboratorieskala eller pilotskala under 2020-2023.

 Swedavia ser även ett behov av att rena dagvatten från brandövningsplatsen som belastar recipienten nedströms. I ett parallellt projekt utvärderas olika reningsmetoder under 2020-2021 för en framtida behandlingsanläggning.

Tidigare projektet RE-PATH

År 2009 startades projektet RE-PATH, ”Risks and Effects of the disperson of PFAS on Aquatic, Terrestrial and Human populations in the vicinity of International Airports”, som var ett samfinansierat forskningsprojekt av Naturvårdsverket, via Stiftelsen IVL, och Swedavia AB.

Syftet med RE-PATH, som var ett femårigt projekt, var dels att utreda och klarlägga förekomst och spridning av perfluorerade ämnen dels att undersöka risker för människa och miljö samt möjliga åtgärder som kan vidtas kring svenska storflygplatser (Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport).

I projektet ingick en nationell referensgrupp med representanter från myndigheter, företag och organisationer. Årligen hölls ett referensgruppsmöte. Projektets arbete dokumenterades i en årlig rapport vilken omfattar både Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport.

Hämta rapporten på projektets hemsida

Som en fördjupning av projektet RE-PATH startades ett nytt samarbetsprojekt med IVL år 2015, kallat RE-PATH 2. Syftet var att studera spridningen av PFAS-ämnen i mark, yt- och grundvatten kring flygplatsens brandövningsplats, att utreda transporten av PFAS i olika matriser som jord, grund- och ytvatten, att studera hur fysikaliska och kemiska egenskaper i marken påverkar utlakningen och transporten av PFAS samt att utvärdera hur väl Naturvårdsverkets riktvärdesmodell fungerar för att beräkna platsspecifika riktvärden för PFAS i jord. 

Regler för PFOS/PFOA

PFOS och ett hundratal ämnen som kan brytas ner till PFOS samt PFOA, PFOA-salter och cirka 800 ämnen som kan brytas ner till PFOA har begränsats enligt globala Stockholmskonventionen.  Några undantag, som inte är tidsbegränsade, finns för vissa applikationer för PFOS inom fotolitografisk och fotografisk industri, förkromning samt i hydrauloljor inom flygindustrin. Brandsläckningsskum som innehöll PFOS och som fanns på marknaden före den 27 december 2006 fick användas till och med den 27 juni 2011. För PFOA finns undantag om användning i brandskum.

Begränsning av PFOS enligt Stockholmskonventionen har införlivats i EU-lagstiftningen genom POPs-förordningen.  Den 4 juli 2020 började även begränsningen för PFOA och relaterade ämnen att gälla i POPs-förordningen.

Människan och PFAS

Människan exponeras för PFOS främst genom mat och dryck. PFOS har visat sig överföras från moder till barn via bröstmjölken. Det finns för närvarande inga uppgifter som tyder på att PFAS-ämnen skulle innebära en akut hälsofara.

Djurstudier visar att vissa PFAS kan ha skadliga effekter vid långvarig exponering. PFOS och PFOA kan bland annat påverka leverfunktion, fettmetabolism, sköldkörtelhormoner, immunsystemet och fortplantning. Djur som exponerats under fosterstadiet har visat effekter på lägre födelsevikt, försämrad tillväxt, försenad skelettbildning och könsmognad.

Studier som genomförts på grupper av människor som exponerats av PFAS i höga halter på grund av förorenat dricksvatten har visat ett samband med försämrat immunförsvar, påverkan på lever och på kolesterolvärden samt påverkan på födelsevikt av nyfödda barn.